Fysisk aktivitet efter förlossning - en broschyr för den nyblivna mamman : Ett beställningsarbete av Folkhälsan på Åland
Karlsson, Maria (2017)
Karlsson, Maria
Yrkeshögskolan Arcada
2017
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2017070914146
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2017070914146
Tiivistelmä
Detta examensarbete är ett beställningsarbete från Folkhälsan på Åland. Syftet med arbetet var att skapa ett hälsofrämjande klientupplysningsmaterial angående fysisk aktivitet efter förlossningen som kommer att delas ut till blivande eller nyblivna mammor i form av en broschyr. Broschyren innehåller information gällande när kvinnan kan påbörja fysisk aktivitet efter förlossningen, fysisk aktivitet och amning samt övningar som är till för att stärka den djupa bålmuskulaturen för att främja läkningen av magmuskeldelningen. Fyra forskningsfrågor besvaras som grund till broschyrens innehåll. Forskningsfrågorna berör effekten av fysisk aktivitet för kvinnans fysiska och psykiska välmående efter förlossningen, vilka rekommendationer det finns angående fysisk aktivitet, bäckenbottenträningens effekt samt vilken typ av träningsövningar mamman kan använda sig av efter förlossningen. Som metod användes Carlström och Carlström Hagmans (2006) processbeskrivning i fem faser för utvecklingsarbeten. Resultatet visar på att fysisk aktivitet är viktigt för både psykiskt och fysiskt välmående efter förlossningen. Fysisk aktivitet främjar viktkontroll och återhämtning samt stärker muskulaturen vilket kan minska risken för smärta i rygg och axlar. Fysisk aktivitet kan påbörjas då det är kliniskt godkänt och så länge inga komplikationer har uppstått. De första sex veckorna efter förlossningen kan lättare motion utföras som korta promenader tillsammans med övningar för att aktivera den djupa magmuskulaturen. Bäckenbottenträning bör påbörjas så tidigt som möjligt efter förlossningen för att minska risken för stressurininkontinens. Sex veckor efter förlossningen anses kvinnan i allmänhet ha läkt och kan använda sig av riktlinjer som UKK:s motionskaka för 18 – 64 åringar (2009). This thesis is a project commissioned by Folkhälsan on Åland. The aim is to create an educational leaflet about physical activity for postpartum women, which will be handed to new or expecting moms. The leaflet includes information about when women can begin physical activity after delivery, physical activity and lactation and exercises that can improve the healing of the diastasis. The information in the leaflet is based on the answers of four research questions, which are answered in the thesis. The research questions raise awareness about the effects of physical activity postpartum in the state of the women’s physical and mental wellbeing, what recommendations to find about physical activity postpartum, the effect of pelvic floor training postpartum and what kind of training exercises the mother can use postpartum. The method used for this thesis was Carlström and Carlström Hagman’s (2006) process description for product development work in five phases. The result shows that physical activity postpartum is important for both physical and mental wellbeing. It enables weight control and the recovery of the mother, it even strengthens the muscles, which decreases the risk of obtaining pain in the shoulders and the back. The mother can begin physical activity when she has received clinical approval and if no complications have occurred. During the first six weeks postpartum the mother can perform lighter exercise such as short walks combined with strengthening training exercises for the deep stabilizing abdominal muscles. Pelvic floor training can be commenced as soon as the mother feels ready, this to reduce the risk of stress urinary incontinence. Six weeks postpartum the mother is generally considered recovered and can use standard recommendations for physical activity such as the UKK’s exercise guidelines for 18 – 64 year olds (2009).