Förbättrad självkänsla och självkännedom åt den unga via självutvärdering
Bäcklund, Petra (2020)
Bäcklund, Petra
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020052614073
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020052614073
Tiivistelmä
Forskning visar att unga som är i risk att marginaliseras inte ser kopplingen mellan eget beteende, framgång och framtidsmöjligheter. Dessa unga har svårigheter med livskontroll och behöver hjälp av andra, för att bli medveten om sina egentliga möjligheter och klarhet i vad de själva vill med sitt liv. Bättre självkännedom ökar den ungas förståelsen om hen själv. Med en bra självkänsla har den unga förmågan att klara av ett omväxlande samhälle, med snabba förändringar och dess osäkerhet. Ungdomsverkstädernas jobbar med att främja den ungas livskontroll, genom att förbättra självuppfattningen. Verkstäderna har olika förutsättningar att klara av utmaningen och det fanns ett behov av gemensamt ändamålsenligt material. Syfte med mastersarbete var att utveckla ett underlag med frågeformulär, som dels den unga upplever behagliga att svara på, dels kunde hjälpa den unga förstå sina värderingar, känslor, tankar och jag bild på ett bättre sätt. Detta kunde öka den ungas självkännedom och självkänsla, vilket hjälper den unga göra förändringar i sitt liv. Få bättre livskontroll och minska risken att bli marginaliserad. Utvecklingsarbete utfördes i samarbete med Borgå stads ungdomsverkstad. Utvecklingsarbete utfördes som aktionsforskning med deltagande observation. Datainsamlingen bestod av material producerat med unga under workshops, samt deras dagböcker och forskarens fältdagbok. Resultatet i forskningen visade att frågorna bör vara självreflektiva, uppmuntra styrkor, ha en positiv ton och ha en praktisk infallsvinkel, förankrade i stunden. Det är även viktigt att de klarlägger den ungas problem, vilket kan få den unga att söka hjälp och därmed även få hjälp. Frågeformulären är i sig otillräckliga och kräver handledaren, som spegel vid individuell handledning. Underlaget visade sig innehålla väsentliga teman, med tanke på självkännedom och självkänsla. Frågeformulären i underlaget är omarbetade, så att den unga nu lättare kan ta dem åt sig och därmed är hen mer motiverad att svara på dem.