Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar : En case undersökning av barrträdsbestånd i Västra Nyland
Bergman, Fredrik (2012)
Bergman, Fredrik
Yrkeshögskolan Novia
2012
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2012101814489
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2012101814489
Tiivistelmä
Examensarbetet handlar om hur man kan minimera stormskador med hjälp av olika skogsskötselåtgärder. I undersökningen beaktades endast barrträdsbestånd i Västra Finland, i vilka skadorna kunde ha minskats med hjälp av skogsskötselmetoder vid rätt tidpunkt.
Undersökningens mest centrala frågeställning var hur förödande stormskadorna kan vara ifall man inte gör skötselåtgärder. I undersökningen användes en rad olika metoder, men de mest centrala var inventering av undersökningsobjekt, analysering i Arcgis och en jämförelse av uppgifter från undersökningen med andra undersökningar som har utförts tidigare.
Resultaten visar att en vindstyrka på över 20m/s medför kraftiga stormskador på skogsbestånd. Nyligen gallrade bestånd är inom en 5 års period efter gallringen mest skadade liksom förnyelsemogna bestånd. Även bestånd där det förekommer rotröta är känsliga mot stormar. Till exempel vid kalhyggen och vägkanter lönar det sig att lämna en 10 meter bred tätbevuxen skog vid kantzonen. Även vid bestånd som växer på en s.k. höjdplatå kan det löna sig att lämna ett tätare bestånd för att minimera skadorna.
Undersökningens mest centrala frågeställning var hur förödande stormskadorna kan vara ifall man inte gör skötselåtgärder. I undersökningen användes en rad olika metoder, men de mest centrala var inventering av undersökningsobjekt, analysering i Arcgis och en jämförelse av uppgifter från undersökningen med andra undersökningar som har utförts tidigare.
Resultaten visar att en vindstyrka på över 20m/s medför kraftiga stormskador på skogsbestånd. Nyligen gallrade bestånd är inom en 5 års period efter gallringen mest skadade liksom förnyelsemogna bestånd. Även bestånd där det förekommer rotröta är känsliga mot stormar. Till exempel vid kalhyggen och vägkanter lönar det sig att lämna en 10 meter bred tätbevuxen skog vid kantzonen. Även vid bestånd som växer på en s.k. höjdplatå kan det löna sig att lämna ett tätare bestånd för att minimera skadorna.