Äldres upplevelse av ensamhet : En kvalitativ intervjustudie
Holmqvist, Lena; Westerlund, Marina (2013)
Holmqvist, Lena
Westerlund, Marina
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2013
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201304043955
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201304043955
Tiivistelmä
Det här examensarbetet har gjorts som en kvalitativ intervjustudie bland äldre hemmaboende i Lovisa. Som uppdragsgivare till arbetet fungerar Lovisa stads seniorservicecentral. Syftet med studien är att ta reda på vad ensamhet betyder för hemmaboende äldre. Frågeställningarna i arbetet var Vad innebär ensamhet för äldre och Vad anser äldre att kan lindra ensamhet. Genom att få kunskap om vad ensamhet betyder för de äldre strävar vi efter att öka förståelsen bland vårdpersonal, så att de bättre kan bemöta de äldres behov. Genom att ta reda på vad de äldre anser att kan orsaka ensamhet och vad de anser att lindrar ensamhet försöker vi se om det finns något som vårdpersonalen kan göra för att lindra ensamhet bland äldre.
Totalt intervjuades fem frivilliga hemmaboende äldre. Alla informanter var hemvårdens klienter. En del av dem deltog i dagsverksamhet som erbjuds av Lovisa stad. Som teoretisk referensram användes Katie Erikssons teori om lidande och hälsa. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktivt synsätt.
Ensamhet ansågs bland många av de äldre som en naturlig del av livet. De flesta informanter såg inte ensamhet som en negativ faktor i deras liv. Enbart en av dem ansåg att ensamhet påverkade negativt på livskvaliteten. Däremot ansågs själva ordet ensamhet som något negativt bland så gott som alla informanter. De äldres förmåga att sysselsätta sig själv ansågs lindra känslan av ensamhet och därigenom lindra lidande. Dessutom spelade de sociala kontakterna en stor roll för att lindra känslan av ensamhet. Däremot kunde ingen av de äldre besvara frågan ifall hemvårdspersonal kan konkret lindra känslan av att vara ensam.
Totalt intervjuades fem frivilliga hemmaboende äldre. Alla informanter var hemvårdens klienter. En del av dem deltog i dagsverksamhet som erbjuds av Lovisa stad. Som teoretisk referensram användes Katie Erikssons teori om lidande och hälsa. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktivt synsätt.
Ensamhet ansågs bland många av de äldre som en naturlig del av livet. De flesta informanter såg inte ensamhet som en negativ faktor i deras liv. Enbart en av dem ansåg att ensamhet påverkade negativt på livskvaliteten. Däremot ansågs själva ordet ensamhet som något negativt bland så gott som alla informanter. De äldres förmåga att sysselsätta sig själv ansågs lindra känslan av ensamhet och därigenom lindra lidande. Dessutom spelade de sociala kontakterna en stor roll för att lindra känslan av ensamhet. Däremot kunde ingen av de äldre besvara frågan ifall hemvårdspersonal kan konkret lindra känslan av att vara ensam.