Livsstilsförändring i kampen mot diabetes typ 2 : en litteraturstudie om primärprevention. Utvecklingsarbete: Från tanke till handling : hur hälsovårdaren kan stöda individen i kampen mot diabetes typ 2.
Mattsson, Hanna; Liljeqvist, Sandra (2013)
Mattsson, Hanna
Liljeqvist, Sandra
Yrkeshögskolan Novia
2013
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201305036146
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201305036146
Tiivistelmä
Examensarbete:
Syftet med lärdomsprovet var att granska ny forskning om prevention av diabetes mellitus typ 2 för att få svar på hur man bäst kan förebygga ett insjuknande samt hur rådgivningen till patienter som riskerar att insjukna bör utformas. Examensarbetet utfördes inom projektet "Välfärdssjukdomar i Finland kan vi förebygga, lindra och bota?" i samarbete med Korsholms hälsovårdscentral och Yrkeshögskolan Novia.
Examensarbetet förverkligades som en litteraturstudie och metoderna som användes var innehållsanalys och resumé. Som teoretisk referensram användes Erikssons ontologiska vårdelement, Orems egenvårdsteori och den transteoretiska modellen av Prochaska och Di Clemente.
De viktigaste resultaten av denna litteraturstudie var att en livsstilsförändring är viktig för prevention och högriskindividen är själv ansvarig för den. Det visade sig också att det är viktigt med stöd och sociala interaktioner för att åstadkomma en bestående förändring. De hälsoprofessionellas uppgift är att informera, motivera och stöda patienten i livsstilsförändringen. Livsstilsinterventioner är effektiva för att reducera riskerna för diabetes typ 2.
Utvecklingsarbete:
Syftet med utvecklingsarbetet var att studera hur hälsovårdaren kan hjälpa och stöda individen, som riskerar att insjukna i diabetes typ 2, i förändringen. Frågorna som respondenterna sökte svar på var: ”vilken betydelse har hälsosamtalet för livsstilsförändringen?” och ”hur kan man använda patientens egna resurser för att åstadkomma en förändring?”.
Utvecklingsarbetet förverkligades som en litteraturstudie och resultatet analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultatet tolkades mot den teoretiska referensramen om motivation, motiverande samtal samt den transteoretiska modellen av Prochaska och Di Clemente.
Resultatet för utvecklingsarbetet visade att motiverande samtal är en användbar metod för att minska risken för typ 2-diabetes hos högriskindividen. Motivationen är en central del i att uppnå en bestående förändring. Det är viktigt att utgå från den enskilda individens behov och beakta individens motivationsnivå. Möjligheten till utveckling är beroende av att patienten inser sitt ansvar för den egna hälsan och att möjlighet till förändring ligger hos individen själv. Tilltron till den egna förmågan att kunna utföra förändringen är central och bland annat tidigare erfarenheter och självförtroende påverkar. Att känna kontroll över en situation är betydelsefullt för att uppleva motivation. Det sociala stödet är viktigt för den som genomgår en förändring. Förändringen är en process som kräver underhållning. Bachelor´s thesis:
The aim of the thesis was to examine new research in preventing diabetes mellitus type 2 to find the best way to prevent disease and in what way the counselling given to patients at high risk should be developed. The bachelors’ thesis was carried out within the project "Välfärdssjukdomar i Finland - kan vi förebygga, lindra och bota?" in collaboration with the Korsholm Health Center and Novia University of Applied Sciences.
The thesis was realized as a literature study and the methods used were content analysis and review articles. The theoretical framework consisted of Eriksson’s ontological care elements, Orem's self-care theory and Prochaska and Di Clemente’s transtheoretical model.
The most important results of this literature study were that lifestyle change is essential for prevention, and the person at high risk is responsible for the change. It was also revealed that support and social interaction is important for achieving an enduring change. The nursing staff’s mission is to inform, motivate and support the patient in the lifestyle change. Lifestyle intervention is effective for reducing the risks for diabetes type 2.
Development work:
The aim of this expert knowledge study was to examine how the public health nurse can help and support an individual at high risk of developing type 2 diabetes in a lifestyle change. The questions that the respondents sought to answer were: How important is the health conversation for lifestyle change? How can we use the patient's own resources to make a difference?
This expert knowledge study was realized as a literature study and the results were analyzed through inductive content analysis. The results were interpreted against the theoretical premises of motivation, motivational interviewing and the transtheoretical model of Prochaska and Di Clemente.
The result of the study showed that motivational interviewing is useful for reducing the risk of type 2 diabetes in high risk individuals. Motivation is a key element in achieving long-term change. Starting with the individual's needs as a basis and taking into account the individual's level of motivation are important. The possibility of development depends on the patients’ ability to recognize their responsibility for their own health and that the opportunity for change lies within the individual him/herself. Confidence in one's own ability to perform the change is essential and previous experience and self-confidence are of great importance. The feeling of being in control is important for experiencing motivation. Social support is important for anyone going through change. Change is a process that requires maintenance.
Syftet med lärdomsprovet var att granska ny forskning om prevention av diabetes mellitus typ 2 för att få svar på hur man bäst kan förebygga ett insjuknande samt hur rådgivningen till patienter som riskerar att insjukna bör utformas. Examensarbetet utfördes inom projektet "Välfärdssjukdomar i Finland kan vi förebygga, lindra och bota?" i samarbete med Korsholms hälsovårdscentral och Yrkeshögskolan Novia.
Examensarbetet förverkligades som en litteraturstudie och metoderna som användes var innehållsanalys och resumé. Som teoretisk referensram användes Erikssons ontologiska vårdelement, Orems egenvårdsteori och den transteoretiska modellen av Prochaska och Di Clemente.
De viktigaste resultaten av denna litteraturstudie var att en livsstilsförändring är viktig för prevention och högriskindividen är själv ansvarig för den. Det visade sig också att det är viktigt med stöd och sociala interaktioner för att åstadkomma en bestående förändring. De hälsoprofessionellas uppgift är att informera, motivera och stöda patienten i livsstilsförändringen. Livsstilsinterventioner är effektiva för att reducera riskerna för diabetes typ 2.
Utvecklingsarbete:
Syftet med utvecklingsarbetet var att studera hur hälsovårdaren kan hjälpa och stöda individen, som riskerar att insjukna i diabetes typ 2, i förändringen. Frågorna som respondenterna sökte svar på var: ”vilken betydelse har hälsosamtalet för livsstilsförändringen?” och ”hur kan man använda patientens egna resurser för att åstadkomma en förändring?”.
Utvecklingsarbetet förverkligades som en litteraturstudie och resultatet analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultatet tolkades mot den teoretiska referensramen om motivation, motiverande samtal samt den transteoretiska modellen av Prochaska och Di Clemente.
Resultatet för utvecklingsarbetet visade att motiverande samtal är en användbar metod för att minska risken för typ 2-diabetes hos högriskindividen. Motivationen är en central del i att uppnå en bestående förändring. Det är viktigt att utgå från den enskilda individens behov och beakta individens motivationsnivå. Möjligheten till utveckling är beroende av att patienten inser sitt ansvar för den egna hälsan och att möjlighet till förändring ligger hos individen själv. Tilltron till den egna förmågan att kunna utföra förändringen är central och bland annat tidigare erfarenheter och självförtroende påverkar. Att känna kontroll över en situation är betydelsefullt för att uppleva motivation. Det sociala stödet är viktigt för den som genomgår en förändring. Förändringen är en process som kräver underhållning.
The aim of the thesis was to examine new research in preventing diabetes mellitus type 2 to find the best way to prevent disease and in what way the counselling given to patients at high risk should be developed. The bachelors’ thesis was carried out within the project "Välfärdssjukdomar i Finland - kan vi förebygga, lindra och bota?" in collaboration with the Korsholm Health Center and Novia University of Applied Sciences.
The thesis was realized as a literature study and the methods used were content analysis and review articles. The theoretical framework consisted of Eriksson’s ontological care elements, Orem's self-care theory and Prochaska and Di Clemente’s transtheoretical model.
The most important results of this literature study were that lifestyle change is essential for prevention, and the person at high risk is responsible for the change. It was also revealed that support and social interaction is important for achieving an enduring change. The nursing staff’s mission is to inform, motivate and support the patient in the lifestyle change. Lifestyle intervention is effective for reducing the risks for diabetes type 2.
Development work:
The aim of this expert knowledge study was to examine how the public health nurse can help and support an individual at high risk of developing type 2 diabetes in a lifestyle change. The questions that the respondents sought to answer were: How important is the health conversation for lifestyle change? How can we use the patient's own resources to make a difference?
This expert knowledge study was realized as a literature study and the results were analyzed through inductive content analysis. The results were interpreted against the theoretical premises of motivation, motivational interviewing and the transtheoretical model of Prochaska and Di Clemente.
The result of the study showed that motivational interviewing is useful for reducing the risk of type 2 diabetes in high risk individuals. Motivation is a key element in achieving long-term change. Starting with the individual's needs as a basis and taking into account the individual's level of motivation are important. The possibility of development depends on the patients’ ability to recognize their responsibility for their own health and that the opportunity for change lies within the individual him/herself. Confidence in one's own ability to perform the change is essential and previous experience and self-confidence are of great importance. The feeling of being in control is important for experiencing motivation. Social support is important for anyone going through change. Change is a process that requires maintenance.