Luonnonlaidunlihan sertifiointiohjelman toteutus Suomessa : Aluetutkimus Länsi-Uudellamaalla
Kalliomäki, Noora (2014)
Kalliomäki, Noora
Yrkeshögskolan Novia
2014
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201405218954
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201405218954
Tiivistelmä
Syftet med undersökningen är med hjälp av en enkät ta reda på Västnylands jordbrukares åsikter om förverkligande av certifieringsprogrammet i Finland. Certifieringen kommer att bidra till att förbättra identitet och ursprung av naturbeteskött produkten på marknaden.
Världens köttproduktion överstiger hållbara gränser; mängden produktionsdjur i världen är tio gånger antalet människor i världen. Trenden har varit, att köttproduktionen mer och mer koncentrerar sig till utvecklandeländer och USA. Köttproduktionen övertar 26 % av den islösa jorden, producerar 18 % av alla växthusgaser och använder 8 % av alla sötvattenvaror. På 1800- talet skedde de stora förändringar inom industrialiseringen av jordbruket. Sedan dess har det industrialiserade jordbruket visat allvarliga effekter på miljön och på också människan; en nedgång i biodiversiteten har till exempel förorsakat allergier och sjukdomar hos människor. Naturbeten kan anses vara viktiga bärare av naturens mångfald. Vårdande av naturbeten minskar eutrofieringen och ökar artmångfalden på arter. Naturbeten upprätthålls av naturbetesdjur, så att betestrycket är passligt och området gynnas av detta. Betande djur är också de mest lämpliga att sköta dessa områden, t.ex. branta - och tätskogiga ängar och längst floderna. I Finland naturbeten har försvunnit sedan 1700-talet på grund av ökningen av åkermark och senare medlemskapet i EU har påskyndat denna förändring.
Enkätundersökningen bevisar att producenter är intresserade av certifieringen, men att utvidga marknaden från egen gård till butiker eller restauranger var ändå en utmaning. Åsikterna om certifieringen var inte ändå så positiva; producenterna motiverade sina svar mot certifieringen med ökad byråkrati, kontroller, lång accepteringsprocess för naturbetet, krångligt för konsumenterna att känna igen certifieringsmärken, högre pris osv. I Finland arbetar WWF (World wildlife Fund) för implementeringen av certifieringsprogrammet tillsammans med Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Målet med försäljning av certifierade naturbetesköttsprodukter är att öka vård av naturbeten och med hjälp av marknadsföringen kunna synliggöra och förbättra säljningsmarknaderna för naturbeteskött, vilket skulle ha ett betydligt värde för köttproduktionsmarknaderna. Työn tavoitteena on selvittää kyselyn avulla Länsi- Uudenmaan tilallisten mielipiteet luonnonlaidunlihan sertifiointiohjelman toteutuksesta Suomessa. Sertifioinnin avulla parannetaan luonnonlaidunlihan tuotteen tunnistettavuus ja alkuperä markkinoilla.
Tällä hetkellä maailman eläinlihatuotanto vastaa kymmenkertaista määrää maailman ihmislukuun verrattuna. Suurin osa maailmanlaajuisesta lihantuotannosta sijoittuu kehitysmaihin ja Yhdysvaltoihin. Lihantuotanto peittää 26 % jäättömästä maa-alasta, tuottaa 18 % kaikista kasvihuonekaasuista ja käyttää 8 % kaikista makean veden varoista. Teollistuneella maataloudella on merkittäviä vaikutuksia ympäristöön ja myös ihmisiin: Esimerkiksi monimuotoisuuden väheneminen maanviljelykäytäntöjen ja elämäntyylin seurauksena korreloi samalla lisääntyneiden allergioiden ja sairauksien määrään. Laiduneläimet ovat tärkeitä biologisen monimuotoisuuden ylläpitäjiä riippuen laidunnuksen käytännöistä; toiminta voi olla sekä hyödyksi että ympäristölle haitallista. Hyvin hoidettu luonnonlaidun vähentää rehevöitymistä ja lisää lajien monnimuotoisuutta. Eläimet soveltuvat laiduntamiseen hyvin, jos alueet ovat muuten vaikeasti hoidettavia, kuten jyrkät ja tiheämetsäiset laitumet sekä kosteat alueet, kuten jokienvarret. Suomessa aina 1700-luvulta lähtien niityt ovat alkaneet kuitenkin kadota lisääntyvien peltoalojen alta, ja myöhemmin EU-jäsenyys on nopeuttanut tätä muutosta.
Kyselytutkimus osoittaa, että suurin osa vastanneista tuottajista on kiinnostuneita sertifioinnista, mutta markkinoiden laajentaminen omalta tilalta kauppoihin tai ravintoloihin on vielä haastavaa. Mielipiteet sertifioinnista eivät olleet niin positiivisia; tuottajat perustelevat vastauksensa mm. byrokratialla, valvonnalla, niittyjen pitkällä hyväksymisprosessilla, kuluttajien vaikeudella tunnistaa sertifiointimerkki, korkeammalla hinnalla jne. Suomen WWF (World Wildlife Fund) tekee yhteistyötä Metsätalouden kehittämiskeskus Tapion kanssa sertifiointiohjelman toteutuksen puolesta. Sertifioinnin päämääränä on luonnonlaitumien hoidon parantuminen entisestään, sekä markkinoiden avulla laidunlihan näkyvyyden ja myynnin parantaminen, jolla olisi myös suuri merkitys lihantuotantomarkkinoille.
Världens köttproduktion överstiger hållbara gränser; mängden produktionsdjur i världen är tio gånger antalet människor i världen. Trenden har varit, att köttproduktionen mer och mer koncentrerar sig till utvecklandeländer och USA. Köttproduktionen övertar 26 % av den islösa jorden, producerar 18 % av alla växthusgaser och använder 8 % av alla sötvattenvaror. På 1800- talet skedde de stora förändringar inom industrialiseringen av jordbruket. Sedan dess har det industrialiserade jordbruket visat allvarliga effekter på miljön och på också människan; en nedgång i biodiversiteten har till exempel förorsakat allergier och sjukdomar hos människor. Naturbeten kan anses vara viktiga bärare av naturens mångfald. Vårdande av naturbeten minskar eutrofieringen och ökar artmångfalden på arter. Naturbeten upprätthålls av naturbetesdjur, så att betestrycket är passligt och området gynnas av detta. Betande djur är också de mest lämpliga att sköta dessa områden, t.ex. branta - och tätskogiga ängar och längst floderna. I Finland naturbeten har försvunnit sedan 1700-talet på grund av ökningen av åkermark och senare medlemskapet i EU har påskyndat denna förändring.
Enkätundersökningen bevisar att producenter är intresserade av certifieringen, men att utvidga marknaden från egen gård till butiker eller restauranger var ändå en utmaning. Åsikterna om certifieringen var inte ändå så positiva; producenterna motiverade sina svar mot certifieringen med ökad byråkrati, kontroller, lång accepteringsprocess för naturbetet, krångligt för konsumenterna att känna igen certifieringsmärken, högre pris osv. I Finland arbetar WWF (World wildlife Fund) för implementeringen av certifieringsprogrammet tillsammans med Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Målet med försäljning av certifierade naturbetesköttsprodukter är att öka vård av naturbeten och med hjälp av marknadsföringen kunna synliggöra och förbättra säljningsmarknaderna för naturbeteskött, vilket skulle ha ett betydligt värde för köttproduktionsmarknaderna.
Tällä hetkellä maailman eläinlihatuotanto vastaa kymmenkertaista määrää maailman ihmislukuun verrattuna. Suurin osa maailmanlaajuisesta lihantuotannosta sijoittuu kehitysmaihin ja Yhdysvaltoihin. Lihantuotanto peittää 26 % jäättömästä maa-alasta, tuottaa 18 % kaikista kasvihuonekaasuista ja käyttää 8 % kaikista makean veden varoista. Teollistuneella maataloudella on merkittäviä vaikutuksia ympäristöön ja myös ihmisiin: Esimerkiksi monimuotoisuuden väheneminen maanviljelykäytäntöjen ja elämäntyylin seurauksena korreloi samalla lisääntyneiden allergioiden ja sairauksien määrään. Laiduneläimet ovat tärkeitä biologisen monimuotoisuuden ylläpitäjiä riippuen laidunnuksen käytännöistä; toiminta voi olla sekä hyödyksi että ympäristölle haitallista. Hyvin hoidettu luonnonlaidun vähentää rehevöitymistä ja lisää lajien monnimuotoisuutta. Eläimet soveltuvat laiduntamiseen hyvin, jos alueet ovat muuten vaikeasti hoidettavia, kuten jyrkät ja tiheämetsäiset laitumet sekä kosteat alueet, kuten jokienvarret. Suomessa aina 1700-luvulta lähtien niityt ovat alkaneet kuitenkin kadota lisääntyvien peltoalojen alta, ja myöhemmin EU-jäsenyys on nopeuttanut tätä muutosta.
Kyselytutkimus osoittaa, että suurin osa vastanneista tuottajista on kiinnostuneita sertifioinnista, mutta markkinoiden laajentaminen omalta tilalta kauppoihin tai ravintoloihin on vielä haastavaa. Mielipiteet sertifioinnista eivät olleet niin positiivisia; tuottajat perustelevat vastauksensa mm. byrokratialla, valvonnalla, niittyjen pitkällä hyväksymisprosessilla, kuluttajien vaikeudella tunnistaa sertifiointimerkki, korkeammalla hinnalla jne. Suomen WWF (World Wildlife Fund) tekee yhteistyötä Metsätalouden kehittämiskeskus Tapion kanssa sertifiointiohjelman toteutuksen puolesta. Sertifioinnin päämääränä on luonnonlaitumien hoidon parantuminen entisestään, sekä markkinoiden avulla laidunlihan näkyvyyden ja myynnin parantaminen, jolla olisi myös suuri merkitys lihantuotantomarkkinoille.