Datalogiskt tänkande i grundskolan : Kartläggning av de åländska grundskolornas förutsättningar för programmering i undervisningen

Abstract

Studien kartlägger förutsättningarna för grundskolorna på Åland att undervisa i datalogiskt tänkande. Arbetet gjordes i tre steg - en litteraturstudie av styrdokument, kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer med lärare. Målsättningen var att ta reda på om det finns stöd för datalogiskt tänkande i regelverket, om skolorna redan idag undervisar i ämnet och på vilket sätt undervisningen i så fall sker. Resultatet av kartläggningen visar på att det finns ett stöd för datalogiskt tänkande dels i Landskapsregeringens utbildningspolitiska program och dels i skolornas egna styrdokument, men inget betvingande. Samtliga skolor har deltagit i enkäterna. De allra flesta ser nyttan med att införa datalogiskt tänkande och att många skolor har redan idag nosat på ämnet. 11 skolor har robotar. Däremot är flera fundersam kring på vilket sätt det skall införas. En övervägande del av lärarna anser att datalogiskt tänkande bör vara ämnesöverskridande. Problem som upplevs med digitalisering och programmering relaterar ofta till brist på tid och kunskap, krånglande teknik samt för små ekonomiska resurser.