Förändringar i upplevd funktionsförmåga hos personer med multipel skleros före och efter en anpassningskurs - En studie med WHODAS 2.0 som mätinstrument
Granroth, Jessica; Lehtoviita, Saara (2019)
Granroth, Jessica
Lehtoviita, Saara
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052812480
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052812480
Tiivistelmä
Multipel skleros (MS) är en obotlig sjukdom som drabbar det centrala nervsystemets fettvävnad och vars symtom och funktionsförmåga hos insjuknade varierar stort. Anpassningskurser utgör en viktig del av rehabiliteringen av MS i Finland. Anpassningskursernas syfte är att förbättra den upplevda funktionsförmågan samt att ge instrument till att klara av vardagen bättre. Examensarbetets syftenär att utreda eventuellaförändringar i den upplevda funktionsförmågan hos personer med MS som deltagit i en anpassningskurs erbjudenavarbetets uppdragsgivare, Neuroförbundet, samt att jämföra skillnader mellan effekterna av långa och korta anpassningskurser. Arbetet är en enkätstudie av kvantitativ design som testar en interventions effekt. Uppdragsgivaren har under åren 2015–2018 samlat in svarsmaterial från två olika typer av anpassningskurser, en lång och en kort kurs. Skribenterna erhöll det färdigt anonymiserade materialetsom bestod av 33 personers svarsmaterial utan bakgrundsinformation. Materialet bestod av svar från två mätningargjorda före och en efter en anpassningskurs. Mätningarna genomfördesmed mätinstrumentet WHODAS 2.0-enkäten, som mäter upplevd funktionsförmåga ochsombaserar sig på det internationella klassificeringssystemetsdelaktighetskomponent. Svarsmaterialet bearbetades och analyserades med hjälp av Excel. På allmän nivå var förändringarna i den upplevda funktionsförmågan före och efter en anpassningskurs mycket små. Stora individuella skillnader fanns. Små avvikelser kunde ses då mätinstrumentets huvudrubriker analyserades skilt för sig och speciellt då en jämförelse mellan kurserna gjordeshuvudrubrikvis; de långa kurserna hade inverkat positivt på förmågor inom sex huvudrubriker ochde korta kurserna inom fyra. Sjukdomens varierande karaktär kan delvis förklara resultaten samt de stora individuella skillnaderna. Studiens resultat är dock inte generaliserbara på grund av det lilla samplet och förblir således ytligt utan bakgrundsinformation. Med tanke på vidare forskning borde flera mätningar på en längre tidsperiod göras och ett större sampel användas förtillförlitligareresultat. I tillägg kunde ett kvalitativt mätinstrument anlitasför att få en bredare inblick på den upplevda funktionsförmågan.