Vad sades egentligen: en komparativ innehålls− och textanalys om hur innehållet skiljer sig mellan polisens skriftliga förhörsberättelse och det inspelade samt transkriberade förhöret
Store, Jutta (2019)
Store, Jutta
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019111821399
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019111821399
Tiivistelmä
I Finland spelas förhör in på band enbart vid utredning av vissa brottstyper och några särskilda tillfällen. Alla förhör som görs inom förundersökningen har dock en betydande roll för exempelvis åtalsprövningen, för evalueringen av förhöret vid ett skriftligt förfarande samt för de parter som läser förhörsprotokollen. Därför vore det viktigt att förhörsprotokollet skulle vara dokumenterat så autentisk som möjligt.
Undersökningens syfte är främst att undersöka om och hur mycket i så fall innehållet i det som sagts i förhöret skiljer sig från det som dokumenterats i förhörsprotokollet. Utöver det är syftet även att ta reda på ifall det finns skillnader i antalet ord och frågor i de båda versionerna samt hur många och långa pauser förhörsledaren tar för att dokumentera det som sagts till skrift.
Undersökningen har utförts genom att samla in åtta förhör i vilka förhörsledaren skrivit ett förhörsprotokoll och även spelat in förhöret. Det inspelade förhöret transkriberades och det transkriberade förhöret jämfördes med det skrivna förhörsprotokollet genom att göra en komparativ innehålls- och textanalys med kvantitativa inslag.
I teoridelen behandlas termerna förhör, kommunikation och text samt dess betydelse i förundersökningen. Även lagstiftningen gällande förhör samt inspelning av förhör behandlas.
Undersökningens resultat tyder på att det innehållsmässigt finns skillnader mellan det skrivna förhörsprotokollet och det som egentligen sagts i förhöret. De två versionerna skiljer sig även till antalen ord och frågor. Även pauser utgjorde en stor del av tiden i flera av de analyserade förhören.
Undersökningens syfte är främst att undersöka om och hur mycket i så fall innehållet i det som sagts i förhöret skiljer sig från det som dokumenterats i förhörsprotokollet. Utöver det är syftet även att ta reda på ifall det finns skillnader i antalet ord och frågor i de båda versionerna samt hur många och långa pauser förhörsledaren tar för att dokumentera det som sagts till skrift.
Undersökningen har utförts genom att samla in åtta förhör i vilka förhörsledaren skrivit ett förhörsprotokoll och även spelat in förhöret. Det inspelade förhöret transkriberades och det transkriberade förhöret jämfördes med det skrivna förhörsprotokollet genom att göra en komparativ innehålls- och textanalys med kvantitativa inslag.
I teoridelen behandlas termerna förhör, kommunikation och text samt dess betydelse i förundersökningen. Även lagstiftningen gällande förhör samt inspelning av förhör behandlas.
Undersökningens resultat tyder på att det innehållsmässigt finns skillnader mellan det skrivna förhörsprotokollet och det som egentligen sagts i förhöret. De två versionerna skiljer sig även till antalen ord och frågor. Även pauser utgjorde en stor del av tiden i flera av de analyserade förhören.
