Analoga synthar vs VST syntar : En jämförelse av analoga syntar och deras mjukvarukopior
Karlsson, Tommy (2019)
Lataukset:
Karlsson, Tommy
2019
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019121927576
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019121927576
Tiivistelmä
I mitt examens arbete har jag forskat om de skillnader som analoga syntar och deras digital mjukvara kopior har i jämförelse med varandra. För att se ifall dessa skillnader kan ha en påverkan på det slutliga ljudet som dessa syntar har utför jag även ett litet test för att se om folk faktiskt kan höra en skillnad. Jag kommer att berätta om de specifika syntar jag har valt att använda, dvs en Eurorack bestående av en Doepfer A-110-2, Befaco VC ADSR, Dreadbox Whiteline Dual VCA och des digital kopia Softube Modular. Den andra synten är en Roland Juno-106 samt dess digitala kopia TAL-U-No-XL. Jag har även använt mig av dessa syntar till ett test där jag jämför ifall dessa syntar, med sina skillnader fortfarande kan låta likadana, och ifall folk hör en skillnad mellan dem. Testet består av fyra olika delar som fyra olika personer skall lyssna på och svara på frågan om de hör en skillnad mellan syntharna. Jag nämner inte när ljudet byter mellan de respektive syntharna, tanken är att de ska försöka hitta den själv. Efter vardera testen frågar jag om de hör en skillnad med en följdfråga vad deras motivering är. Testet utfördes i yrkeshögskolan Arcadas ljudstudio/ kontrollrum, med motiveringen att de har ett ytters bra uppspelnings upplägget med högkvalitets högtalare. Efter testet räknar jag upp resultaten och går igenom testpersonernas motiveringar. Med hjälp av förhandmaterialet samt personernas motiveringar till sina svar av testet diskuterar jag de olika skillnader som påverkar hur folk väljer att använda dessa instrument och vad olika motiveringar till valen kan vara. Slutsatsen jag kom fram till är att dessa syntar, fast än de har stora skillnader i hur de kan användas, varför folk använder dem på basen av sina för- och nackdelar och pris, låter ändå väldigt lik varandra enligt hälften av min testgrupp. Jag kom även fram till att testet borde göras om med en större testgrupp då en fallstudie med fyra personer är för liten, samt man borde inkludera flera olika syntar i testet. Sist slutlig är det upp till konsumentens preferenser som påverkar vad som används till vilken sorts musik, då ämnet går till len stor del hand i hand med estetiska val av ljudet.