Samband mellan huskroppens livscykel, planlösning och radonnivåer. Med fokus på Åland

Abstract

Frågor om radon, luftens kvalitet och hälsa är starkt kopplade till varandra, eftersom utvecklingen går mot att vi vistas mer och mer inomhus. Åland är speciellt ur ett radonperspektiv. Landskapet har en unik berggrund. Dessutom ligger det mellan två olika byggkulturer, den finska och den svenska. Åland är självstyrt med en landskapsregering som har sin egen lagberedning och bestämmanderätt i byggfrågor. Både i Finland och Sverige bygger man enligt eurokod men har ändå lite olika byggsystem. Samtidigt har man betydligt bättre förutsättningar att utveckla lagar, förordningar och kvalitetssystem än landskapet Åland, med influenser från både finskt och svenskt håll. Åland står med sina cirka 14 000 hushåll inför en stor utmaning i byggfrågor. Ansvaret gentemot slutkunden är stor. Samtidigt har radon varit en förbisedd fråga i åländsk byggindustri, liksom på många andra ställen. Syftet är dels att bidra till kunskap om radon på Åland och behovet av mätningar, dels att öka förståelsen för vad som påverkar radonnivåerna i våra hem och vad som kan påverka mätresultaten. Arbetet består av tre delar: en teoretisk del med diskussion om problemområdet, en praktisk del med exemplifierande mätningar av radon i några hus på Åland och en sammanfattande del i vilken resultatet presenteras.

Huskroppar har sina livscykler som hänger ihop med förändringar i radonnivåer. Nya huskonstruktioner är täta och komplexa. Renoveringar gör äldre hus tätare. Byggnader får nya förutsättningar och tappar andra med tiden. Radonvärden är inte helt nyckfulla, utan beror på kombinationer av byggnadskroppens skal, planlösning, ventilation, människors rörelsemönster och vindens skiftningar runt byggnaden.