"Det var lättare att komma in i er kultur än man kan tro, men det känns svårt då ingen förstår min.” En kvalitativ undersökning om psykisk ohälsa hos unga flyktingar & deras upplevelser av att vända sig till professionella.

Abstract

Psykisk ohälsa bland unga flyktingar grundar sig vanligtvis kring flera olika händelser och erfarenheter. Vanligt förekommande psykiska sjukdomar är bland annat PTSD, depression och ångest där det inte är ovanligt att individen har en dubbeldiagnos av dessa. Andra bidragande orsaker till psykisk ohälsa kan vara traumatisering från krig, flykt och separationer. Genom en trygg och framgångsrik integrering där man tar i beaktande de unga flyktingarnas individuella behov kan ytterligare psykisk ohälsa förhindras. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka unga flyktingars diagnostiserade och upplevda psykiska ohälsa, samt deras upplevelser av att vända sig till yrkeskunniga personer för att få stöd och hjälp. Centrala frågeställningar i arbetet är: Hur kan trauma och upplevelser av krig och förlust påverka hälsan? Vad menas med psykisk ohälsa hos unga flyktingar och hur tar det sig uttryck? Hur påverkar flykten och integrationsprocessen i det nya hemlandet flyktingarnas psykiska hälsa? Upplever personer med flyktingbakgrund att det finns tillräckligt med professionella stödtjänster? I vår teoretiska diskussion definieras vilka psykiska sjukdomar och symtom som förekommer mest hos flyktingar, olika orsaker till dessa och hur det kan yttra sig i olika skeden av integrationen och det fortsatta livet i det nya hemlandet. Undersökningens resultat visar att behovet av mångkulturell kunskap och interprofessionellt samarbete är stort, vilket behövs för att förebygga psykisk ohälsa och marginalisering.

Nuorten pakolaisten mielenterveys perustuu yleensä useisiin erilaisiin tapahtumiin ja kokemuksiin. Pakolaisten yleisiin mielisairauksiin kuuluvat PTSD, masennus ja ahdistus. Muita vaikuttavia syitä psyykkiseen oireiluun voi olla sodan, pakenemisen ja perheestä eroamisen aiheuttama trauma. Ammattitaitoisen, turvallisen ja onnistuneen integraation avulla, jossa otetaan huomioon nuorten pakolaisten yksilölliset tarpeet, voidaan estää mielenterveysongelmat. Opinnäytetyömme tarkoituksena on tutkia nuorten pakolaisten diagnosoituja ja kokeneita mielenterveyssairauksia ja oireita sekä heidän kokemuksiaan avun ja tuen hausta ammattilaisilta. Työn avainkysymykset ovat: Mitä nuorten pakolaisten mielisairaudella tarkoitetaan ja miten se ilmaantuu? Kuinka pako ja kotouttamisprosessi uudessa kotimaassa vaikuttavat pakolaisten mielenterveyteen? Miten trauma ja kokemukset sodasta ja menetyksestä vaikuttavat pakolaisten mielenterveyttä? Mitä nuorten pakolaisten mielisairaudella tarkoitetaan ja miten se ilmaantuu? Kuinka pako ja kotouttamisprosessi uudessa kotimaassa vaikuttavat pakolaisten mielenterveyteen? Kokevatko pakolaistaustaiset henkilöt saavansa tarpeeksi tukea? Teoreettisessa keskustelussamme määritellään, mitkä mielenterveyssairaudet ja oireet ovat yleisimpiä pakolaisissa, niiden erilaiset syyt ja miten ne voi ilmetä eri kotoutumisvaiheissa ja jatkossa uudessa kotimaassa. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että tarve monikulttuuriselle tiedolle ja moniammatilliselle työskentelylle on suuri, ja sitä tarvitaan mielenterveyssairauksien ja syrjäytymisen estämiseksi.

Mental illness among young refugees are usually based on several different events and experiences. Common mental illnesses are PTSD, depression and anxiety, where commonly the individual suffers from diagnosis of these. Other contributing causes for mental illness may be traumatization from war, escape and separations from family. Further mental illness can be prevented through a professional, safe and successful integration where the individual needs of the young refugee is taken into consideration. The purpose of our thesis is to investigate young refugees’ diagnosed mental illnesses and experienced mental illness symptoms, as well as their experiences of turning to professionals for support and help. Key questions in our work are: How does trauma and experiences of war and loss affect ones health? How does one discover mental illnesses in young refugees and how does it express itself? How does the life as a refugee and the integration process in the new home country affect the mental health of the refugees? Do people with a refugee background feel that there are enough professional support services?

Our theoretical discussion identifies which mental illnesses and symptoms are the most common in refugees, the different causes for these and how they can manifest themselves at different stages of integration and in the continued life in the new home country. The results of the survey show that there’s great need for multicultural knowledge and intersectionality in order to prevent mental illness and marginalization.