Älgjägarnas åsikter om skogsavverkningens inverkan på bytet och jaktområdet på Kimitoön

Abstract

Eftersom jag själv arbetar inom skogsbranschen och på min fritid är en aktiv jägare, så har jag många gånger tänkt på vad andra jägare tycker och tänker om de skogsavverkningar som utförs. Inverkar dessa på jaktområdet? Blir älgarna bortskrämda eller lockas kanske flera älgar till de färdig dukade ”matbord” som blir kvar efter avverkningen? Dessa frågor försökte jag få svar på i mitt examensarbete.

För arbetet intervjuades samtliga älgjaktlagschefer (eller vicechefer) som har jaktområde på fasta Kimitoön. Därefter sammanställdes deras åsikter, som var övervägande positiva. De flesta ansåg att stora slutavverkningar inverkar negativt en tid, men sedan då plantor och sly börjar växa på ytan så blir den populär för älgarna igen. Frågan om huruvida slyröjning skall utföras eller inte, delade de intervjuades åsikter mest. Orsaken till tudelningen är kanske att de flesta jägare också är skogsägare och då beror det på om man ser slyröjningen från jägarens eller skogsägarens synvinkel.

Den största svårigheten med arbetet var att hitta relevant bakgrundsmaterial. Bättre lokal statistik både från skogsbolagen och älgjaktlagen skulle ha gjort det arbetet lättare och är kanske önskvärt i framtiden.

Opinnäytetyön tavoitteena on selvittää, mitä metsästäjät ajattelevat jatkuvasti laajenevista metsähakkuista. Työssä haetaan vastauksia seuraaviin kysymyksiin: Vaikuttavatko metsähakkuut metsästysalueisiin? Pelästytetäänkö hirvet pois alueilta vai houkuttelevatko hakkuut enemmän hirviä valmiiseen ”ruokapöytään” joka jää jäljelle hakkuista?

Opinnäytetyössä on haastateltu kaikkien Kemiönsaarella toimivien hirviseurojen/-seurueiden metsästyksen johtajia (tai varajohtajia) ja koottu heidän näkemyksiään. Mielipiteet ovat itse asiassa melko positiivisia. Useimmat ovat sitä mieltä, että suuret päätehakkuut vaikuttavat negatiivisesti jonkun aikaa, mutta kun taimet ja vesakko alkavat kasvaa, tulee alueesta uudestaan suosittu hirvien keskuudessa. Eniten mielipiteitä jakoi kysymys siitä, pitäisikö vesakoita raivata vai ei. Todennäköinen selitys tälle kahtiajaolle on, että useimmat metsästäjistä ovat myös metsänomistajia ja tällöin mielipide riippuu siitä, katsotaanko vesakoiden raivausta metsästäjän vai metsänomistajan näkökulmasta.

Paremmat paikalliset tilastot sekä metsäyrityksiltä että hirviseuroilta olisivat tehneet työstä helpomman, mikä olisi ehkä toivottavaa tulevaisuudessa.

As I am working in forestry and hunting actively during my leisure time, I have many times thought about what other hunters are thinking about the constantly expanding wood harvesting. Does it have an affect on the hunting areas? Are the moose driven off or does the harvesting entice more moose by providing better sustenance?

I interviewed leaders (or vice leaders) of all the moose hunting groups, which have hunting areas on Kimitoön, and collected their views. Opinions were actually quite positive. Most of the people thought that the final harvesting has a negative effect for some time, but after the plants and brushwood start to grow the area will become popular for moose again. A question about harvesting brushwood divided the opinions mostly. The most probable reason for the division of opinion is that most of the hunters own forest and it depends if the interviewee answered as a hunter or a forest owner.

The inquiry was quite easy to do, but the background material was hard to find. Better local statistics from wood companies or hunters would have made the work easier and is desirable in future.