Vårt eget modersmål är värt en fest! : Traditioner kring firandet av finlandssvenska teckenspråksdagen 2001 – 2020
Wiksten, Pernilla; Petäjäinen, Taina (2021)
Wiksten, Pernilla
Petäjäinen, Taina
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105118179
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105118179
Tiivistelmä
SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie var att dokumentera den finlandssvenska teckenspråksdagen och traditionerna kring festens snart 20-åriga existens. Målet var att sammanställa informationen för att språkgruppen skall bli mer medveten om sin kultur och sin tradition. Det andra målet är att informera allmänheten om finlandssvenska teckenspråksdagen, eftersom denna dag inte är så känd utanför dövgemenskapen. I och med det gör vi också det finlandssvenska teckenspråket synligare, vilket det finns behov av eftersom språket uppfyller Unescos kriterier över allvarligt hotade språk. Revitaliseringsåtgärder har gjorts och görs hela tiden. Det här är vårt bidrag till revitaliseringen av det finlandssvenska teckenspråket.
Vår studie är främst en litteraturstudie och dokumentanalys. Vi har gått igenom material bestående av böcker, tidningsartiklar, webbplatser och videosnuttar. Arbetet har genomförts i tätt samarbete med dövgemenskapen. Vår teoretiska referensram är hur man firar svenska dagen så som Folktinget har arrangerat den och hur man i allmänhet firar fester. Vi har också tagit upp övriga element som vi anser vara viktiga då man pratar om den finlandssvenska teckenspråksgemenskapen, till exempel revitaliseringen av språket.
I vår studie framgick det att det finns många gemensamma nämnare för hur döva firar finlandssvenska teckenspråksdagen och hur hörande firar svenska dagen. Festernas struktur är väldigt lika varandra och Modersmålets sång sjungs på båda festerna. Enligt denna studie har finlandssvenska teckenspråksdagen inte så många gemensamma faktorer med de övriga teckenspråksdagarna.
Vår studie kan användas som undervisningsmaterial inom tolkutbildningen för att ge insyn i den finlandssvenska teckenspråksgemenskapen. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. kan använda vår studie för att sprida information om finlandssvensk dövkultur.
Nyckelord: finlandssvensk, teckenspråksdagen, svenska dagen, språkgemenskap
TIIVISTELMÄ
Tutkimuksemme tavoitteena oli dokumentoida suomenruotsalaista viittomakielenpäivää ja sen juhlaperinteitä lähes 20 vuoden ajalta. Työmme tavoitteena oli koota tietoa juhlapäivästä ja sen myötä edistää kieliyhteisön tietoisuutta omasta kulttuuristaan ja perinteistään. Toisena tavoitteena meillä oli edistää yleistä tietoisuutta suomenruotsalaisesta viittomakielenpäivästä, koska kyseinen päivä ei ole kovin tunnettu kuurojen yhteisön ulkopuolella. Suomenruotsalainen viittomakieli on Unescon uhanalaisuuskriteeristön luokituksen mukaan vakavasti uhanalainen. Kieli tarvitsee näkyvyyttä ja työmme kautta voimme omalta osaltamme olla mukana edistämässä sitä. Elvytystoimenpiteitä on tehty ja tehdään jatkuvasti kielen eteen. Tämä on meidän osuutemme suomenruotsalaisen viittomakielen elvytystyöstä.
Tutkimuksemme koostuu ensisijaisesti kirjallisuustutkielmastaja dokumenttianalyysistä. Työssämme olemme käyttäneet kirjoja, lehtiartikkeleita, nettisivustoja sekä videoklippejä. Työ on toteutettu tiiviissä yhteistyössä kieliyhteisön kanssa. Teoreettinen viitekehyksemme perustuu Folktingetin järjestämään ruotsalaisuuden päivän juhlaperinteeseen sekä yleensä juhlien viettoon. Olemme myös nostaneet esille muita osiota suomenruotsalaisesta kieliyhteisöstä joita koemme tärkeäksi, kuten kielen elvytykseen liityviä aiheita.
Tutkimuksemme perusteella voimme todeta monia yhtenäisiä piirteitä kuurojen viettämästä suomenruotsalaisesta viittomakielenpäivästä ja kuulevien ruotsalaisuuden päivästä. Juhlien rakenne muistuttaa hyvin paljon toisiaan ja Modersmålets sång lauletaan molemmissa juhlissa. Lisäksi voimme tutkimuksemme perusteella todeta että suomenruotsalaisella viittomakielenpäivällä ei ole niinkään paljon yhtenäväistä muihin viittomakielenpäivien viettotapoihin.
Työtämme voidaan käyttää opetusmateriaalina tulkkikoulutuksessa ja tämän myötä edistää tietoisuutta suomenruotsalaisesta viittomakieliyhteisöstä. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. voi tutkimuksemme myötä levittää tietoa suomenruotsalaisesta kuurojen kulttuurista.
Asiasanat: suomenruotsalainen, viittomakielenpäivä, ruotsalaisuuden päivä, kieliyhteisö
ABSTRACT
The purpose of this study was to document the Finland-Swedish Sign languageday and the traditions surrounding the almost 20-year-old festivities. The aim was to collect information so that the language group could become more aware of their culture and traditions. The second purpose was to inform the broader public about the Finland-Swedish Sign Language-day, because the day is not well known outside of the deaf community. At the same time, we will give the Finland-Swedish Sign Language visibility, which there is a need for because the language meets the criteria to be included on UNESCOs list of severely endangered languages. Revitalizing has been done and is done continuously. This is our contribution to the revitalization of the Finland-Swedish Sign Language.
Our study has first and foremost been a literature study and an analysis of documents. We have used books as our source material, news articles, websites and videoclips. The work has been done in close co-operation with the deaf community. Our theoretical reference framework has been the celebration of the Swedish Language-day, according to the way Folktinget arranges the festivities and how festivities are arranged generally. We have also touched on other elements we consider important when talking about the Finland-Swedish Sign language community for example the revitalization of the language.
The result of our study is that there are many common nominators in how the deaf people celebrate the Finland-Swedish Sign Language-day and how hearing people celebrate the Swedish day. The structures of the festivities are very similar and Modersmålets sång is sung during both festivities. According to this study the Finland-Swedish Sign Language-day does not have as many common factors with the other Sign language days.
Our study can be used as material in the education of interpreters to give insight to the Finland-Swedish Sign Language community. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. can use our study to spread information about Finland-Swedish deaf culture.
Keywords: Finland-Swedish, Sign Language Day, Swedish Day, Deaf community
Syftet med denna studie var att dokumentera den finlandssvenska teckenspråksdagen och traditionerna kring festens snart 20-åriga existens. Målet var att sammanställa informationen för att språkgruppen skall bli mer medveten om sin kultur och sin tradition. Det andra målet är att informera allmänheten om finlandssvenska teckenspråksdagen, eftersom denna dag inte är så känd utanför dövgemenskapen. I och med det gör vi också det finlandssvenska teckenspråket synligare, vilket det finns behov av eftersom språket uppfyller Unescos kriterier över allvarligt hotade språk. Revitaliseringsåtgärder har gjorts och görs hela tiden. Det här är vårt bidrag till revitaliseringen av det finlandssvenska teckenspråket.
Vår studie är främst en litteraturstudie och dokumentanalys. Vi har gått igenom material bestående av böcker, tidningsartiklar, webbplatser och videosnuttar. Arbetet har genomförts i tätt samarbete med dövgemenskapen. Vår teoretiska referensram är hur man firar svenska dagen så som Folktinget har arrangerat den och hur man i allmänhet firar fester. Vi har också tagit upp övriga element som vi anser vara viktiga då man pratar om den finlandssvenska teckenspråksgemenskapen, till exempel revitaliseringen av språket.
I vår studie framgick det att det finns många gemensamma nämnare för hur döva firar finlandssvenska teckenspråksdagen och hur hörande firar svenska dagen. Festernas struktur är väldigt lika varandra och Modersmålets sång sjungs på båda festerna. Enligt denna studie har finlandssvenska teckenspråksdagen inte så många gemensamma faktorer med de övriga teckenspråksdagarna.
Vår studie kan användas som undervisningsmaterial inom tolkutbildningen för att ge insyn i den finlandssvenska teckenspråksgemenskapen. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. kan använda vår studie för att sprida information om finlandssvensk dövkultur.
Nyckelord: finlandssvensk, teckenspråksdagen, svenska dagen, språkgemenskap
TIIVISTELMÄ
Tutkimuksemme tavoitteena oli dokumentoida suomenruotsalaista viittomakielenpäivää ja sen juhlaperinteitä lähes 20 vuoden ajalta. Työmme tavoitteena oli koota tietoa juhlapäivästä ja sen myötä edistää kieliyhteisön tietoisuutta omasta kulttuuristaan ja perinteistään. Toisena tavoitteena meillä oli edistää yleistä tietoisuutta suomenruotsalaisesta viittomakielenpäivästä, koska kyseinen päivä ei ole kovin tunnettu kuurojen yhteisön ulkopuolella. Suomenruotsalainen viittomakieli on Unescon uhanalaisuuskriteeristön luokituksen mukaan vakavasti uhanalainen. Kieli tarvitsee näkyvyyttä ja työmme kautta voimme omalta osaltamme olla mukana edistämässä sitä. Elvytystoimenpiteitä on tehty ja tehdään jatkuvasti kielen eteen. Tämä on meidän osuutemme suomenruotsalaisen viittomakielen elvytystyöstä.
Tutkimuksemme koostuu ensisijaisesti kirjallisuustutkielmastaja dokumenttianalyysistä. Työssämme olemme käyttäneet kirjoja, lehtiartikkeleita, nettisivustoja sekä videoklippejä. Työ on toteutettu tiiviissä yhteistyössä kieliyhteisön kanssa. Teoreettinen viitekehyksemme perustuu Folktingetin järjestämään ruotsalaisuuden päivän juhlaperinteeseen sekä yleensä juhlien viettoon. Olemme myös nostaneet esille muita osiota suomenruotsalaisesta kieliyhteisöstä joita koemme tärkeäksi, kuten kielen elvytykseen liityviä aiheita.
Tutkimuksemme perusteella voimme todeta monia yhtenäisiä piirteitä kuurojen viettämästä suomenruotsalaisesta viittomakielenpäivästä ja kuulevien ruotsalaisuuden päivästä. Juhlien rakenne muistuttaa hyvin paljon toisiaan ja Modersmålets sång lauletaan molemmissa juhlissa. Lisäksi voimme tutkimuksemme perusteella todeta että suomenruotsalaisella viittomakielenpäivällä ei ole niinkään paljon yhtenäväistä muihin viittomakielenpäivien viettotapoihin.
Työtämme voidaan käyttää opetusmateriaalina tulkkikoulutuksessa ja tämän myötä edistää tietoisuutta suomenruotsalaisesta viittomakieliyhteisöstä. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. voi tutkimuksemme myötä levittää tietoa suomenruotsalaisesta kuurojen kulttuurista.
Asiasanat: suomenruotsalainen, viittomakielenpäivä, ruotsalaisuuden päivä, kieliyhteisö
ABSTRACT
The purpose of this study was to document the Finland-Swedish Sign languageday and the traditions surrounding the almost 20-year-old festivities. The aim was to collect information so that the language group could become more aware of their culture and traditions. The second purpose was to inform the broader public about the Finland-Swedish Sign Language-day, because the day is not well known outside of the deaf community. At the same time, we will give the Finland-Swedish Sign Language visibility, which there is a need for because the language meets the criteria to be included on UNESCOs list of severely endangered languages. Revitalizing has been done and is done continuously. This is our contribution to the revitalization of the Finland-Swedish Sign Language.
Our study has first and foremost been a literature study and an analysis of documents. We have used books as our source material, news articles, websites and videoclips. The work has been done in close co-operation with the deaf community. Our theoretical reference framework has been the celebration of the Swedish Language-day, according to the way Folktinget arranges the festivities and how festivities are arranged generally. We have also touched on other elements we consider important when talking about the Finland-Swedish Sign language community for example the revitalization of the language.
The result of our study is that there are many common nominators in how the deaf people celebrate the Finland-Swedish Sign Language-day and how hearing people celebrate the Swedish day. The structures of the festivities are very similar and Modersmålets sång is sung during both festivities. According to this study the Finland-Swedish Sign Language-day does not have as many common factors with the other Sign language days.
Our study can be used as material in the education of interpreters to give insight to the Finland-Swedish Sign Language community. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. can use our study to spread information about Finland-Swedish deaf culture.
Keywords: Finland-Swedish, Sign Language Day, Swedish Day, Deaf community