Gemenskap, spelglädje och kravlösa rum : En studie av Tempo-verksamheten som verktyg för integration av invandrare i den finländska kontexten
Nygård, Tobias (2021)
Nygård, Tobias
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021061716249
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021061716249
Tiivistelmä
Detta examensarbete utfördes för att utröna huruvida den El Sistema-inspirerade finländska orkesterverksamheten Tempo kan användas som ett verktyg för invandrares integration i den finländska kontexten. Studien gjordes med en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, och genomfördes genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med pedagoger och deltagare i Tempo för att få en bild av hur de upplever verksamheten.
Tempo-verksamheten är musikundervisning med låg tröskel, som främst består av orkester- eller ensemblespel. Dess mål är bland annat att erbjuda barn möjlighet till musik som fritidssysselsättning samt att främja ökad växelverkan mellan majoritetsbefolkningen och invandrare. De intervjuade pedagogerna beskriver en pedagogik och didaktik som utgår ifrån eleverna och deras behov, samt hur de genom kravlöshet i förhållande till bland annat musikalisk kvalitet kan skapa rum för social utveckling.
Resultaten visade klart att deltagarna gagnas av verksamheten. Barnen utvecklas förutom musikaliskt även språkligt och socialt på många plan: de lär sig samarbete, växelverkan, framförhållning och språk. Även föräldrarna som intervjuades ser positivt på verksamheten. De som har deltagit aktivt i verksamheten uttryckte att de utvecklat sina språkkunskaper och fått sociala kontakter.
Inom ramen för denna intervjustudie kan sägas att den sociala miljö som Tempo-verksamheten innebär, samt de metoder som används kan främja integrationen för deltagarna. This thesis aims to find out whether the El Sistema-inspired Finnish children’s orchestra Tempo can be used as a vehicle for the integration of immigrants in the Finnish context. The study was done with a hermeneutical-phenomenological research approach and carried out through semi-structured qualitative interviews with Tempo-pedagogues and -participants in order to learn how they experience participation in the orchestra.
The Tempo-orchestra provides low-threshold music education mainly in orchestras and ensembles. Tempo aims to offer music as a pastime to children as well as to facilitate higher levels of interaction between immigrants and the majority population. The interviewed teachers described a practice with pedagogy and didactics modelled after the students and their needs, as well as how they through a non-demanding approach to musical quality, among other things, can create spaces for social development and growth.
The results show that the participants benefit from participation in the orchestra. The children developed in fields such as musicality, social interaction, planning and language learning. The interviewed parents view the orchestra in a positive light. Those who have participated in events and activities reported that it had aided their language learning as well as expanded their social networks.
Based on the findings of this interview study, one can say that the social milieu that the Tempo Orchestra creates and maintains can aid and facilitate the integration of its participants. Tämän tutkielman tarkoituksena oli selvittää, voidaanko El Sistema-metodia soveltavaa suomalaista Tempo-orkesteritoimintaa käyttää maahanmuuttajien kotoutumisen välineenä. Tutkimus toteutettiin hermeneuttis-fenomenologisella tutkimusotteella ja Tempon pedagogien ja osallistujien semistrukturoiduilla laadullisilla haastatteluilla, jotta saataisiin selville, miten nämä kokevat toiminnan.
Tempo-toiminta on matalan kynnyksen musiikkiopetusta, joka koostuu lähinnä orkesteri- ja yhteissoitosta. Tavoitteena on muun muassa tarjota musiikkia vapaa-ajan harrastuksena sekä lisätä vuorovaikutusta kantaväestön ja maahanmuuttajien välillä. Haastatellut opettajat kuvaavat pedagogiikkaa ja didaktiikkaa, jonka lähtökohtana ovat oppilaat ja heidän tarpeensa, ja miten he asettamatta vaatimuksia muun muassa musiikin tason suhteen luovat mahdollisuudet myös sosiaaliselle kehitykselle.
Tulokset osoittivat, että osanottajat hyötyvät toiminnasta. Lapset kehittyvät musikaalisesti ja sosiaalisesti monella tasolla: he oppivat yhteistyötä, vuorovaikutusta, suunnitelmallisuutta ja kieltä. Myös haastatellut vanhemmat suhtautuvat myönteisesti toimintaan. Ne, jotka ovat osallistuneet toimintaan aktiivisesti, kertoivat kehittäneensä kielitaitojaan ja saaneensa sosiaalisia yhteyksiä.
Tämän haastattelututkimuksen pohjalta voidaan sanoa, että Tempo-toiminnan luoma sosiaalinen ympäristö sekä käytetyt metodit ovat omiaan edistämään osanottajien kotoutumista.
Tempo-verksamheten är musikundervisning med låg tröskel, som främst består av orkester- eller ensemblespel. Dess mål är bland annat att erbjuda barn möjlighet till musik som fritidssysselsättning samt att främja ökad växelverkan mellan majoritetsbefolkningen och invandrare. De intervjuade pedagogerna beskriver en pedagogik och didaktik som utgår ifrån eleverna och deras behov, samt hur de genom kravlöshet i förhållande till bland annat musikalisk kvalitet kan skapa rum för social utveckling.
Resultaten visade klart att deltagarna gagnas av verksamheten. Barnen utvecklas förutom musikaliskt även språkligt och socialt på många plan: de lär sig samarbete, växelverkan, framförhållning och språk. Även föräldrarna som intervjuades ser positivt på verksamheten. De som har deltagit aktivt i verksamheten uttryckte att de utvecklat sina språkkunskaper och fått sociala kontakter.
Inom ramen för denna intervjustudie kan sägas att den sociala miljö som Tempo-verksamheten innebär, samt de metoder som används kan främja integrationen för deltagarna.
The Tempo-orchestra provides low-threshold music education mainly in orchestras and ensembles. Tempo aims to offer music as a pastime to children as well as to facilitate higher levels of interaction between immigrants and the majority population. The interviewed teachers described a practice with pedagogy and didactics modelled after the students and their needs, as well as how they through a non-demanding approach to musical quality, among other things, can create spaces for social development and growth.
The results show that the participants benefit from participation in the orchestra. The children developed in fields such as musicality, social interaction, planning and language learning. The interviewed parents view the orchestra in a positive light. Those who have participated in events and activities reported that it had aided their language learning as well as expanded their social networks.
Based on the findings of this interview study, one can say that the social milieu that the Tempo Orchestra creates and maintains can aid and facilitate the integration of its participants.
Tempo-toiminta on matalan kynnyksen musiikkiopetusta, joka koostuu lähinnä orkesteri- ja yhteissoitosta. Tavoitteena on muun muassa tarjota musiikkia vapaa-ajan harrastuksena sekä lisätä vuorovaikutusta kantaväestön ja maahanmuuttajien välillä. Haastatellut opettajat kuvaavat pedagogiikkaa ja didaktiikkaa, jonka lähtökohtana ovat oppilaat ja heidän tarpeensa, ja miten he asettamatta vaatimuksia muun muassa musiikin tason suhteen luovat mahdollisuudet myös sosiaaliselle kehitykselle.
Tulokset osoittivat, että osanottajat hyötyvät toiminnasta. Lapset kehittyvät musikaalisesti ja sosiaalisesti monella tasolla: he oppivat yhteistyötä, vuorovaikutusta, suunnitelmallisuutta ja kieltä. Myös haastatellut vanhemmat suhtautuvat myönteisesti toimintaan. Ne, jotka ovat osallistuneet toimintaan aktiivisesti, kertoivat kehittäneensä kielitaitojaan ja saaneensa sosiaalisia yhteyksiä.
Tämän haastattelututkimuksen pohjalta voidaan sanoa, että Tempo-toiminnan luoma sosiaalinen ympäristö sekä käytetyt metodit ovat omiaan edistämään osanottajien kotoutumista.