Samverkan inom elevhälsa - en kunskapsöversikt
Mjølsnes, Unni; Wadenström, Eva-Maria (2022)
Mjølsnes, Unni
Wadenström, Eva-Maria
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022053013168
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022053013168
Tiivistelmä
Resultat från enkäten Hälsa i skolan 2021 visar att Coronapandemin påverkat barnens och de ungas psykiska välbefinnande och skillnaden i förhållande till enkäten år 2019 är betydande. Skolan är den arena där barn och unga möts och det finns tillgång till stöd med låg tröskel. Det är avgörande att lärare och elevhälsopersonal samverkar för att barnet ska få det stödet hen behöver. Syftet med denna kvalitativa studie är att sammanställa befintlig forskning och annan relevant litteratur gällande samverkan mellan olika aktörer inom det individuella elevhälsoarbetet. Sammanställningen kunde fungera som ett underlag för beslutsfattare med tanke på kommande landskapsreform samt för professionella och ledning inom elevhälsa. Frågeställningarna i studien löd: Vilka erfarenheter av samverkan förekommer hos olika professioner inom elevhälsan? Vilka framgångsfaktorer lyfts fram gällande samverkan inom det individuella elevhälsoarbetet? Vilka utvecklingsbehov identifieras? Den teoretiska referensramen i studien omfattade Systemteori och Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM). Den valda metoden var Scoping studie, eftersom den typen av litteraturstudie möjliggjorde att inkludera s.k. grå litteratur. Den valda litteraturen analyserades med hjälp av tematisk analys (Braun & Clarke 2006) med en induktiv ansats som metod. Resultaten utmynnade i fyra huvudteman: erfarenheter av olika utmaningar, gemensamt ansvar och starkt ledarskap, behov av mer kunskap och stärkt samsyn och ledarskap. Utmaningar som uppgavs hos professionella var organisatoriska utmaningar, tid och resurs, tystnadsplikt, utmaningar i samarbetet, personliga egenskaper och arbetsbelastning. Som framgångsfaktorer lyftes fram samarbetsarenor och verksamhetssätt, tillit, respekt och kommunikation. Behov av fortbildning och utvecklande av nya arbetsformer och mer kännedom av varandras kompetens var utvecklingsbehov som framkom i resultatet. Sammanfattningsvis kan konstateras att samma utmaningar förekommit enligt tidigare forskning inom området under en lång tid.