Sars- CoV-2 inverkan på barn och ungas aktivitet: vilka faktorer har Covid- 19 inverkat på?
Rajala, Åsa; Nylund, Natalie (2022)
Rajala, Åsa
Nylund, Natalie
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022121530336
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022121530336
Tiivistelmä
Corona-pandemin som bröt ut i världen i början på 2020 har ändrat på mycket i vårt samhälle. Mer eller mindre stränga restriktioner har införts för att försöka förhindra spridningen av pandemin. På många arbetsplatser övergick man till distansarbete, och samma skedde med undervisningen på skolor runt om i världen vilket haft flera konsekvenser för hälsan. Denna studie är en del av Arcadas projekt Pandemins konsekvenser. Som metod har kvalitativ innehållsanalys använts då vi i tolv artiklar sökt svar på frågeställningarna om covid-19 inverkat på barn- och ungas fysiska aktivitet, och vilka faktorer Covid-19 inverkat på. Den teoretiska referensram som använts för arbetet är WHO:s reviderade teori gällande hälsa från mötet i Sundsvall 1991. Som förväntat så minskade den fysiska aktiviteten medan skärmtiden ökade under Corona-pandemin. Dock fanns det en del variationer länder och åldersgrupper emellan, där ungdomarna var värre drabbade än de yngre barnen. Föräldrarnas socioekonomiska status hade också en inverkan, deras barn var mera aktiva under pandemin, samt bostadsområde spelade också in. Familjer som bodde på lugnare trafikerade områden med mera tillgång till parker hade i allmänhet barn som var mera fysiskt aktiva. Detta är något som bör tas i beaktan då man planerar bostadsområden i framtiden.