Interventioner i skolmiljö som kan främja barns och ungas kroppsuppfattning

Abstract

Andelen barn och unga som lider av en negativ kroppsuppfattning har blivit allt större. Detta är ett problem eftersom en negativ kroppsuppfattning kan leda till en rad olika hälsobekymmer, däribland depressiva symptom och risk för att insjukna i ätstörningar. För att förhindra att an delen ökar borde mer fokus ligga på att förebygga detta problem genom att istället främja en positiv kroppsuppfattning. Syftet med detta arbete är att sammanställa forskning över de interventioner som lämpar sig att användas i skolmiljö för att främja barns och ungas kroppsuppfattning. Arbetets frågeställning är: Vilken typ av intervention är lämplig för att stärka ett barns eller en ung persons kroppsuppfattning? Studien är gjort som en kartläggande litteraturöversikt och materialet har samlats in på fyra vetenskapliga databaser. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av Karolinska Institutets frågeställningar för att värdera kvalitet och granskningsmallen Quality Assessment Tool for Quantitative Studies från McMaster University. Tretton artiklar har inkluderats i studien och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Som teoretisk referensram har använts Nola J. Penders hälsofrämjande modell. I resultatet framkom två huvudtyper av interventioner i skolmiljö: interventioner i form av fysisk aktivitet, med styrketräning, yoga och utomhuslöpning som underkategorier, och interventioner i form av teoriundervisning. Effekterna har även kopplats till fyra av bakgrundsfaktorerna för den hälsofrämjande modellen: aktivitetsrelaterad affekt, mellanmänsklig påverkan, kontextuell påverkan samt hälsofrämjande beteende. De interventioner som bestod av en kombinerad typ med både fysisk aktivitet och teoriundervisning gav lovande resultat, men mer forskning behövs för att påvisa hur länge de goda effekterna består.