Skogsägarnas åsikter om plantskogsvårdens betydelse och lönsamhet

Abstract

I detta examensarbete undersöktes vad skogsägarna i Österbotten anser om plantskogsvårdens betydelse och lönsamhet. Undersökningen tar även del av vad skogsägarna anser om viltbuskage och om brunnsröjning som slyröjningsmetod. Arbetet gjordes i samarbete med Skogsvårdsföreningen Österbotten i marknadsföringssyfte.

Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning i Microsoft Forms och sändes till medlemmar i Skogsvårdsföreningen Österbotten. Totalt 85 skogsägare svarade på enkäten. Svaren sammanställdes och analyserades, chi-två-test användes för att söka efter samband bland vissa åsikter.

Resultatet visar att 93 % av skogsägarna anser att röjning av plantskog absolut gynnar trädens tillväxt och värde, och 75 % anser att röjning av plantskog absolut är ekonomiskt lönsamt. Undersökningen visar alltså att en överlägsen majoritet av skogsägare ser röjning av plantskog som en positiv åtgärd, men en del av dem anser att röjning av plantskog inte alltid är ekonomiskt lönsamt.

Undersökningen visar även att endast 15 % av skogsägarna anser att man borde lämna viltbuskage i varje figur, och 34 % i de flesta figurer. Av de som anser att man borde lämna viltbuskage endast där det finns naturvärden eller avvikelser i terrängen eller i beståndet från tidigare var 38 % för, och 8 % är emot att lämna viltbuskage i sina plantskogar. De skogsägare som själv röjer sina plantskogar har en positivare syn än de som låter någon annan röja deras plantskogar.

Enligt undersökningen finns det ett intresse för brunnsröjning som slyröjningsmetod bland medlemmarna. En fjärde del (26 %) skulle vara beredda på att testa brunnsröjning, och nästan hälften (46 %) skulle eventuellt kunna tänka sig testa röjningsmetoden. Det finns även ett samband mellan de som vill spara viltbuskage i varje figur, och de som är intresserad av brunnsröjning som slyröjningsmetod.

The aim of this thesis was to investigate the perspectives of forest owners in Ostrobothnia on the importance and profitability of young forest management. The study also included their point of view on leaving game bush and point clearing as an early cleaning method in young forests. The study was conducted with Skogsvårdsföreningen Ostrobothnia.

This study included a questionnaire survey in Microsoft Forms, which was sent to members at Skogsvårdsföreningen Ostrobothnia. A total of 85 forest owners answered the questionnaire. The answers were compiled and analyzed. Chi-squared test was used to search for relationships within certain views.

The results showed that 93 % of the forest owners consider young forest management to benefit trees growth and value, and 75 % consider it to be economically viable. The study showed that a clear majority believes that young forest management is a positive measure, but some of them consider the measure not always to be economically viable.

The study also showed that only 15 % of the forest owners consider leaving game bush in every stand, and 34 % in most stands. A total of 38 % considered leaving game bush only where there are natural values or deviations in the terrain or stand from earlier, and 8 % does not want to leave game bush at all in any of their young forests. The forest owners who do their own young forest management have a more positive outlook on leaving game bush than the forest owners who let someone else do their young forest management work.

According to this study there was an interest in point clearing as an early cleaning method in the young forests among the members. A quarter (26 %) would be ready to test point clearing, and almost every second member (46 %) would consider testing this early cleaning method. There was also a relationship between those who would leave game bush in every stand, and those who are interested in point clearing.