Dagsvilans betydelse för barnets välbefinnande : en allmän litteraturstudie

Abstract

Denna litteraturstudie undersöker dagsvilans betydelse för barns välbefinnande inom småbarnspedagogiken under daghemsdagen. Syftet är att fördjupa kunskapen om hur dagsvila kan relateras till barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande samt att belysa pedagogens roll i planering och genomförande av vilostunden. Fokus ligger på hur dagsvila kan förstås som en del av barnets vardag i daghemmet och hur pedagoger kan stödja barns individuella behov av vila i samarbete med vårdnadshavare. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie medinduktiv ansats. Tidigare vetenskaplig forskning analyserades genom identifiering av återkommande nyckelord och tematisering, vilket resulterade i fyra övergripande teman: fysiologiska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av dagsvila. Studien omfattar barn i åldern 1–6 år i daghemsmiljö och behandlar inte nattsömn eller vila i hemmiljö. Både nordisk och internationell forskning har inkluderats. Den teoretiska referensramen i studien baseras på Antonovskys teori om känsla av sammanhang (Antonovsky, 1987, refererad i Tamm, 2012). Resultaten visar att dagsvila kan relateras till barns återhämtning, känsloreglering och förmåga att delta i pedagogiska aktiviteter. Vila kan även kopplas till kognitiva processer såsom minnesbearbetning och språkutveckling, exempelvis inlärning av nya ord. Vidare framkommer att även barn som inte sover under vilostunden kan gynnas av en lugn och strukturerad stund för återhämtning. Sammanfattningsvis kan dagsvilan förstås som en pedagogisk del av verksamheten, där den både stödjer barns välbefinnande och synliggör pedagogens professionella ansvar och bedömningar.