Massmedias framställning av personer med mental ohälsa och dess samband med stigma : En kritisk diskursanalys
Witick, Ronja (2016)
Witick, Ronja
Yrkeshögskolan Arcada
2016
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016121921034
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016121921034
Tiivistelmä
Olika medieformer har blivit en allt större del av vår vardag och speciellt massmedier har ett starkt inflytande på människors åsikter och attityder. Syftet med denna studie är att undersöka hur finsk dagspress representerar personer med mental ohälsa och vilket samband detta eventuellt har med stigmatisering. Med hjälp av en kritisk diskursanalys strävar forskningen efter att få svar på följande forskningsfrågor: “Hur skildras personer med mental ohälsa i finsk dagspress?” och “Finns det ett samband mellan de framträdande diskurserna och stigmatisering i samhället?”. 30 artiklar från dagstidningen Helsingin Sanomat har analyserats och tidningen granskades under en period på tre månader. Inkluderingskriterier för de valda artiklarna var att de ska innehålla någon sorts beskrivning av personer med mental ohälsa samt vara skrivna av journalister. Artiklarna analyserades med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell och resultaten kopplades till tidigare forskning och Goffmans stigmateori. Resultaten visar att de flesta artiklar tar varken en positiv eller negativ ställning vid beskrivning av personer med mental ohälsa, medan det i några artiklar framkom diskurserna annorlunda och farlig. Dessa diskurser kan ha betydande konsekvenser, inte bara för personer som drabbas av mental ohälsa, i form av exempelvis lägre självförtroende, utan även för allmänhetens attityder gentemot mental ohälsa, vilket sedan kan leda till onödig kategorisering och stigmatisering. Som motsats till detta framkom även i några artiklar en positiv diskurs, där mental ohälsa inte kopplades till några negativa termer utan snarare till hopp. Detta kan likaså ha en betydande roll för stigmatisering i samhället, då den kan bidra till en positiv attitydförändring bland allmänheten. Analysen visar också att journalister använder sig av vissa lingvistiska hjälpmedel för att väcka större uppmärksamhet bland läsare, som exempelvis modalitet, transitivitet och specifika ordval. Arbetets uppdragsgivare är PAD projektet (Positive Attitude Development), vilket strävar till att bland annat minska stigmatisering angående mental ohälsa och sociala problem bland unga personer med mental ohälsa.