Underrättelse om underrättelser : en öppen innehållsanalys av information om och erfarenheter av underrättelseverksamhet inom polisen ur ett åländskt perspektiv

Abstract

Underrättelseverksamhet inom polisen är ett på Åland mycket outnyttjat koncept. Till den del det görs idag så är det oftast i samband med förundersökningar eller pågående uppdrag. Målet med detta arbete är att lägga en grund för framtida undersökningar om ledningen för Ålands polismyndighet skulle gå in för införandet av någon form av underrättelseledd polisverksamhet.

Syftet med arbetet är att ge ett möjligt svar på vilka förutsättningar som behöver finnas för att införa någon form av underrättelseverksamhet, vad man kan tänka sig att få ut av den verksamheten och vilka utmaningar som redan har konstaterats inom andra polisorganisationer som har infört underrättelseverksamhet. Arbete är gjort genom en öppen innehållsanalys av flertalet källor. För att få en bredd i arbetet så har källorna täckt allt från rent teoretiska upplägg till modeller för införande av underrättelsemodeller.

I arbetet så har framkommit att tre olika delar krävs för att bedriva underrättelseverksamhet. De är en kriminell miljö/verksamhet, en beslutsfattare/beställare och en analysfunktion som presenterar ett aktuellt och tidsmässigt relevant material. Inom Ålands polismyndighet så finner man de två förstnämnda men den sista, analysverksamheten, saknas helt i dagsläget. Det man uppskattningsvis kan få ut av underrättelseverksamhet är att placera rätt resurser på rätt platser för att därigenom förebygga brott. De ger både ekonomiska och verksamhetsmässiga fördelar. Ekonomiska genom att de få resurser polisen förfogar över används rätt och verksamhetsmässiga genom att brottslig verksamhet förebyggs. Detta kan vara av nytta då Ålands polismyndighet med sina just över 80 anställda skall hantera så gott som alla uppdrag som kommer dem till handa.

Utmaningarna är att skapa förtroende för analytikerns arbete och i att finna ett sätt att mäta resultatet. Poliser är ofta elitiska i sitt tänkande och kan ha svårt att ta in information från någon som de uppfattar att är utanför daglig verksamhet. Resultatmätningen är en utmaning då man så länge som polisen har kunnat vara reaktiv istället för proaktiv har kunnat mäta genom antalet brott som anmäls till polisen. Underrättelseverksamhet strävar efter att förebygga brotten redan innan de händer.

Intelligence in the police is a very untapped concept in Åland. To the extent that it is done today, it is usually associated with preliminary investigations or ongoing missions. The aim of this work is to lay the groundwork for future investigations if the management of the Åland Police department would be in favor of the introduction of any kind of intelligence policy.

The purpose of the thesis is to provide a possible answer to what conditions that need to be to introduce intelligence, what you think you will get out of intelligence and what challenges have already been identified in other police organizations that have introduced intelligence activities. The thesis is done through an open content analysis of several sources. The sources have covered from purely theoretical plans to models for the introduction of intelligence models.

During the writing of the thesis, it has been found that three various parts are required to conduct intelligence activities. They are a criminal environment / business, a decision maker / client and an analysis function that presents a current and relevant material. Within the Åland Police Office, you will find the first two, but the last one, analysis, is missing. What you can expect from intelligence is to place the right resources in the right places to prevent crime. They provide both economic and business benefits.

The challenges are to create confidence in the analyst's work and in finding a way to measure the results. Police officers are often elite in their thinking and may have difficulty retrieving information from someone they perceive to be out of the daily business. Performance measurement is also a challenge. The police have for a long time been reactive instead of proactive. When reactive it has been possible to measure the number of crimes reported to the police. Intelligence activities aim to prevent the crimes even before they happen.