Problemorienterat polisarbete? - utnyttjandet av arbetsmodeller för förebyggande polisarbete inom Borgås närpolisgrupp

Abstract

Polislagens 1:1 § ger polisen i uppgift att förebygga brott och ett antal publikationer från Polisstyrelsen, exempelvis Närpolisstrategin från 2010, visar att den uppgiften idag har hög prioritet. Många olika metoder för att förebygga brott har utvecklats och använts både i Finland och utomlands. Denna undersökning behandlar två av dessa metoder, Problemorienterat polisarbete POP och Arbetsmodellen för lokalt problemlösande POR.

Syftet med denna undersökning är att utreda hur Borgås polisstations närpolisgrupp kunde utveckla användandet av POP och POR i sitt arbete. Det centrala materialet är fyra tidigare studier eller rapporter som innefattar konkret agerande som utvecklats genom att följa någondera av arbetsmodellerna. Materialet har behandlats med en deduktiv, kvalitativ innehållsanalys.

Slutsatsen av undersökningen är att närpolisgruppens arbete redan delvis är i enlighet med POP och POR, men att närpolisgruppen inte medvetet arbetar problemorienterat. Relativt små förändringar i närpolisgruppens arbete skulle leda till att aspekter av POP och POR skulle uppfyllas i större omfattning. Det bör ändå beaktas att POP och POR är arbetsmodeller som bör användas då det är lämpligt och inte för användandets skull. Arbetsmodellerna är inte användbara i allt som närpolisen gör.

En utmaning med användandet av arbetsmodellerna för närpolisgruppen, speciellt med POP, är resursbrist. Arbetsmodellerna förutsätter långsiktigt och mångsidigt arbete som kräver ett stort antal arbetstimmar. Närpolisgruppens medlemmar har alla andra arbetsuppgifter och bedriver närpolisarbete vid sidan om sina andra uppgifter.

Poliisilain 1:1 § mukaan poliisin tulee muun muassa ennalta estää rikoksia. Esimerkiksi Lähipoliisistrategia 2010 korostaa tämän tehtävän tärkeyttä osana poliisin työtä Suomessa. Ulkomailla ja Suomessa on kehitetty sekä käytetty eri metodeja rikosten ennalta estämiseksi. Tämä tutkimus käsittelee kahta näistä metodeista, ongelmakeskeistä poliisityötä (POP) sekä paikallisen ongelmanratkaisun työmallia (POR).

Tämän tutkimuksen tarkoitus on selvittää miten Porvoon poliisiaseman lähipoliisiryhmä voisi kehittää POP:n ja POR:n käyttöä työssään. Keskeinen materiaali on neljä aikaisempaa opinnäytetyötä ja raporttia jotka sisältävät metodien mukaista työtä käytännössä. Materiaali on analysoitu deduktiivisella ja kvalitatiivisella sisältöanalyysillä.

Tutkimuksen lopputulos on että Porvoon lähipoliisiryhmä osittain työskentelee POP ja POR metodien mukaisesti, mutta että työskentely ei ole tietoisesti ongelmakeskeistä. Lähipoliisiryhmä voisi halutessaan työskennellä enemmän metodien mukaisesti suhteellisen pienillä muutoksilla työskentelyynsä. Pitää kuitenkin huomioida että metodien käyttäminen ei ole tavoite itsessään, ja että kaikkien lähipoliisiryhmän projektien ei tarvitse tai tule käyttää metodeja.

Yksi haaste metodien käytölle on lähipoliisiryhmän rajoitetut resurssit. Metodit edellyttävät pitkäjänteistä ja monipuolista työtä. Tästä syystä metodien käyttö voi vaatia enemmän työtunteja kun mitä lähipoliiseilla koska kaikilla lähipoliisiryhmän jäsenillä on muita työtehtäviä lähipoliisityön ohella.