Frihetsberövande som tvångsmedel i misshandelsbrott: skillnader i praxis vid användande av frihetsberövande tvångsmedel i misshandelsbrott på orterna Borgå, Jakobstad och Mariehamn
Ahlfors, Christoffer (2019)
Ahlfors, Christoffer
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019102020060
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019102020060
Tiivistelmä
Genom frihetsberövande tvångsmedel inskränker polisen på grundläggande mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter är tydligt stadgade i internationella konventioner och i Finlands grundlag. Polislagen och tvångsmedelslagen ger under vissa särskilda förutsättningar polisen rätt att inskränka på dessa rättigheter. I detta examensarbete har jag undersökt huruvida praxis vid användande av frihetsberövande tvångsmedel i misshandelsbrott skiljer sig på orterna Borgå, Jakobstad och Mariehamn. Undersökningen riktar sig mot misshandelsärenden som registrerats vid polisinrättningarna på dessa tre orter under 2017. Att alla behandlas lika inför lagen oberoende av var i landet man är bosatt, torde vara en självklarhet. Genom resultatet av denna undersökning vill jag lyfta upp huruvida det finns skillnader i praxis vid användning av frihetsberövande tvångsmedel på olika geografiska områden i Finland. Genom att uppmärksamma polisinrättningarna om resultatet av denna undersökning kunde man inom inrättningarna arbeta för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i polisens arbete och på så sätt även förstärka medborgarnas förtroende för polisen och polisens verksamhet. I den teoretiska delen av arbetet behandlar jag gällande lagstiftning, allmänna principer, statistik, beskriver misshandelstyper samt presenterar skillnaden i ledningssystemet på de olika orterna. Undersökningen är en kvalitativ riktad innehållsanalys med kvantitativa inslag. Föremål för min undersökning är registrerade brottsanmälningar, protokoll över gripanden samt protokoll över polislagsgripanden registrerade vid Ålands polismyndighet, Polisinrättningen i Österbotten samt vid polisinrättningen i Östra Nyland. Undersökningen visar att det finns små skillnader i praxis vid användande av frihetsberövande tvångsmedel, men att orsaken till skillnaderna närmast beror på skillnaden i ärendetyper och i viss mån på logistiska utmaningar. Skillnaderna är ändå så små att medborgarna inte kan anses bli behandlade olika beroende på var det bor.