Fotografiernas betydelse vid bränder och olyckor : en kvalitativ undersökning av samarbetet mellan polisen och räddningsverket i Åbolands skärgård.
Pietikäinen, Jessica (2021)
Pietikäinen, Jessica
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202102011790
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202102011790
Tiivistelmä
Syftet med undersökningen är att undersöka om brandkårerna i Åbolands skärgård har möjlighet att fotografera aktivt vid bränder och olyckor, hur samarbetet som sker mellan polisen och räddningsverket vid bränder och olyckor fungerar och om det finns något som ännu kan förbättras vid nämnda myndigheters samarbete. Några utvalda utredare från polisen i Åbolands skärgård och representanter från räddningsverket och frivilliga brandkårer har fått dela sina uppfattningar om ämnet.
Orsaken till att denna undersökning fokuserat på Åbolands skärgård är bland annat för att det kan ta över en timme innan polisens patruller kommer fram till olycksplatsen. För utredningens skull är det viktigt att ha fotografier redan från ett så tidigt skede som möjligt av händelseförloppet vid till exempel en brand.
I undersökningens resultat framkommer det att både de tillfrågade poliserna och personerna med koppling till räddningsverksamheten till största delen är nöjda med samarbetet vid bränder och olyckor. Ingendera av de representerade myndigheterna ser något hinder i att fotografera aktivare så länge som resurserna räcker till och räddningsverksamheten inte äventyras.
För att uppnå resultaten har jag använt mig av hermeneutiken och fenomenografin som metoder. Dessa metoder har använts eftersom informanternas uppfattningar om ämnet, samt mina egna erfarenheter ska kunna tolkas. Intervjuerna är utförda via e-post och gjorda enligt den semistrukturerade modellen. Informanterna som valdes till intervjuerna arbetar alla i Åbolands skärgård, antingen inom polisen eller brandkårsverksamheten. Vid analysen av materialet användes innehållsanalys. Informanternas svar presenteras som citat i olika exempel i resultatdelen. Tutkimuksen tavoitteena on tutkia, jos Turunmaan saariston palokunnilla on mahdollisuus aktiivisesti valokuvata tulipalo- sekä onnettomuuspaikalla, miten poliisin ja pelastuslaitoksen yhteistyö toimii tulipalo- ja onnettomuuspaikalla ja jos jotkut toimintatavat yhteistyössä voisi vielä parantaa. Tutkimukseen on osallistunut pari tutkintapuolen poliisia Turunmaan saaristosta ja edustaja pelastuslaitokselta sekä vapaaehtoisesta palokunnasta, jotka ovat kertoneet heidän mielipiteistään ja käsityksistään asiasta.
Syy siihen, että tutkimuksessani keskityn Turunmaan saaristoon, johtuu siitä, että voi kestää jopa yli tunnin ennen, kun poliisin partiot saapuvat kohteeseen. Tutkinnan puolesta on tärkeää, että valokuvia otetaan niin nopeasti, kun mahdollista saapuessa palopaikalle.
Tutkimuksen tuloksesta selviää, että sekä poliisin että pelastuslaitoksen henkilö on suurilta osin tyytyväisiä yhteistyöhön palo- ja onnettomuuspaikalla. Kukaan ei näe mitään esteitä aktiiviselle valokuvaamiselle niin kauan kun heillä on riittävästi resursseja ja heidän toimintansa ei vaarannu.
Tutkimuksessa on käytetty fenomenograafista sekä hermeneutista tutkimusmenetelmää. Menetelmien valinta perustuu siihen, että tutkimus perustuu näkemyksiin sekä kokemuksiin. Haastattelut on tehty sähköpostin välityksellä ja puolistrukturoidusti. Haastelijat työskentelevät Turunmaan saaristossa, joko poliiseina tai pelastusalalla. Kerätty aineisto on käsitelty sisältöanalyysillä. Haastateltavien näkemykset esitellään tulosluvussa sitaateilla.
Orsaken till att denna undersökning fokuserat på Åbolands skärgård är bland annat för att det kan ta över en timme innan polisens patruller kommer fram till olycksplatsen. För utredningens skull är det viktigt att ha fotografier redan från ett så tidigt skede som möjligt av händelseförloppet vid till exempel en brand.
I undersökningens resultat framkommer det att både de tillfrågade poliserna och personerna med koppling till räddningsverksamheten till största delen är nöjda med samarbetet vid bränder och olyckor. Ingendera av de representerade myndigheterna ser något hinder i att fotografera aktivare så länge som resurserna räcker till och räddningsverksamheten inte äventyras.
För att uppnå resultaten har jag använt mig av hermeneutiken och fenomenografin som metoder. Dessa metoder har använts eftersom informanternas uppfattningar om ämnet, samt mina egna erfarenheter ska kunna tolkas. Intervjuerna är utförda via e-post och gjorda enligt den semistrukturerade modellen. Informanterna som valdes till intervjuerna arbetar alla i Åbolands skärgård, antingen inom polisen eller brandkårsverksamheten. Vid analysen av materialet användes innehållsanalys. Informanternas svar presenteras som citat i olika exempel i resultatdelen.
Syy siihen, että tutkimuksessani keskityn Turunmaan saaristoon, johtuu siitä, että voi kestää jopa yli tunnin ennen, kun poliisin partiot saapuvat kohteeseen. Tutkinnan puolesta on tärkeää, että valokuvia otetaan niin nopeasti, kun mahdollista saapuessa palopaikalle.
Tutkimuksen tuloksesta selviää, että sekä poliisin että pelastuslaitoksen henkilö on suurilta osin tyytyväisiä yhteistyöhön palo- ja onnettomuuspaikalla. Kukaan ei näe mitään esteitä aktiiviselle valokuvaamiselle niin kauan kun heillä on riittävästi resursseja ja heidän toimintansa ei vaarannu.
Tutkimuksessa on käytetty fenomenograafista sekä hermeneutista tutkimusmenetelmää. Menetelmien valinta perustuu siihen, että tutkimus perustuu näkemyksiin sekä kokemuksiin. Haastattelut on tehty sähköpostin välityksellä ja puolistrukturoidusti. Haastelijat työskentelevät Turunmaan saaristossa, joko poliiseina tai pelastusalalla. Kerätty aineisto on käsitelty sisältöanalyysillä. Haastateltavien näkemykset esitellään tulosluvussa sitaateilla.