Översättningsutmaningar i finlandssvenskt teckenspråk - en autoetnografisk studie
Wenman, Lena (2021)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021112521749
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021112521749
Tiivistelmä
Utmaningar i översättningsarbete till finlandssvenskt teckenspråk ligger i fokus för denna autoetnografiska studie.
Det finlandssvenska teckenspråket är litet och det finns ett fåtal personer som aktivt arbetar med översättningar. Statsrådet strävar efter att beakta minoritetsspråk, även teckenspråken, då de betjänar och ger information till medborgarna. Därför finns under coronapandemin produktion av coronainformation på båda inhemska teckenspråken i Finland.
I teoridelen berörs översättningsprocessen, översättarkompetenser och översättningsstrategier. Hur en översättningsuppgift till teckenspråk går till i praktiken redovisas utifrån personliga erfarenheter och rutiner.
Studiens datainsamling har gjorts dels med en Think Aloud Protocol metod, därefter har materialet analyserats i nivåanalys samt med innehållsanalys. Översättningskunskap och kompetenser kring översättningen var i fokus för min analys men även översättningsprocessen har redovisats med reflektion till de kunskaper översättaren behöver för att hantera sitt uppdrag. Den andra datainsamlingen gjordes genom en observations-journal under processen med examensarbetet, från hösten 2020 till hösten 2021.
De kompetenser översättaren behöver för översättningsarbete med finlandssvenskt teckenspråk sammanfattas till nedanstående faktorer utgående från de indikationer jag funnit i mina TAP-data:
Tydlighet: Översättaren känner till referenspunkter, som hjälper att förtydliga informationen i teckenspråkstexten.
Analytisk reflektion: Översättaren kan identifiera var mer information behövs för att lösa
uppgiften med översättning av olika begrepp.
Språknivå-kunskap: Översättaren kan identifiera en lämplig språknivå för målgruppen. Och kan förmedla innehållets budskap från källspråk till målspråk.
Teckenvalsstrategi: Översättaren kan motivera sina teckenval, och känner till lämpliga finlandssvenska tecken och vilka (vardagliga) tecken som fungerar att låna in från majoritetsteckenspråken.
Referensanvändningsstrategi: Översättaren vet olika slag av lämpliga referenser som kan användas i teckenrummet.
Det finlandssvenska teckenspråket är litet och det finns ett fåtal personer som aktivt arbetar med översättningar. Statsrådet strävar efter att beakta minoritetsspråk, även teckenspråken, då de betjänar och ger information till medborgarna. Därför finns under coronapandemin produktion av coronainformation på båda inhemska teckenspråken i Finland.
I teoridelen berörs översättningsprocessen, översättarkompetenser och översättningsstrategier. Hur en översättningsuppgift till teckenspråk går till i praktiken redovisas utifrån personliga erfarenheter och rutiner.
Studiens datainsamling har gjorts dels med en Think Aloud Protocol metod, därefter har materialet analyserats i nivåanalys samt med innehållsanalys. Översättningskunskap och kompetenser kring översättningen var i fokus för min analys men även översättningsprocessen har redovisats med reflektion till de kunskaper översättaren behöver för att hantera sitt uppdrag. Den andra datainsamlingen gjordes genom en observations-journal under processen med examensarbetet, från hösten 2020 till hösten 2021.
De kompetenser översättaren behöver för översättningsarbete med finlandssvenskt teckenspråk sammanfattas till nedanstående faktorer utgående från de indikationer jag funnit i mina TAP-data:
Tydlighet: Översättaren känner till referenspunkter, som hjälper att förtydliga informationen i teckenspråkstexten.
Analytisk reflektion: Översättaren kan identifiera var mer information behövs för att lösa
uppgiften med översättning av olika begrepp.
Språknivå-kunskap: Översättaren kan identifiera en lämplig språknivå för målgruppen. Och kan förmedla innehållets budskap från källspråk till målspråk.
Teckenvalsstrategi: Översättaren kan motivera sina teckenval, och känner till lämpliga finlandssvenska tecken och vilka (vardagliga) tecken som fungerar att låna in från majoritetsteckenspråken.
Referensanvändningsstrategi: Översättaren vet olika slag av lämpliga referenser som kan användas i teckenrummet.