"Ei siellä ulkomailla lomalla olla" : kansainvälisissä siviilikriisinhallintatehtävissä kertyneen osaamisen hyödyntäminen poliisihallinnossa
Sundqvist, Gun (2021)
Sundqvist, Gun
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021112822173
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021112822173
Tiivistelmä
Tämä opinnäytetyö käsittelee poliisihallinnon virkamiesten siviilikriisinhallintatehtävissä kertyneen ammattitaidon laatua sekä uuden osaamisen hyödyntämisen tasoa poliisiorganisaatiossa. Opinnäyte on toteutettu yhteistyössä kriisinhallintakeskuksen kanssa ja on osa Sisäministeriön TKI-osaston käynnistämää hanketta. Opinnäytetyön teoriaosassa perehdytään osaamisen-, tietojohtamisen-, tietojohtoisen poliisitoiminnan- sekä hiljaisen tiedon käsitteisiin lähdemateriaalin kautta. Tämän lisäksi opinnäytetyö selvittää mitä siviilikriisinhallinta on sekä sitä koskevaa lainsäädäntöä.
Opinnäytetyö toteutettiin kvantitatiivisena tutkimuksena. Kyselytutkimus lähetettiin 92 poliisihallinnon virkamiehille, jotka olivat työskennelleet Kriisinhallintakeskuksen lähettäminä kriisinhallintatehtävissä. Kysely rajattiin koskemaan 1.1.2016-31.12.2020 välisenä aikana kotiutuneita poliisiasiantuntijoita. Kyselyn vastausprosentti vastausajan päätyttyä oli 63,5 %.
Kyselytutkimuksen perusteella voidaan todeta, että poliisiasiantuntijoiden ammattiosaaminen lisääntyy kriisinhallintatehtävissä. Lisääntynyt osaaminen liittyy kuitenkin pääosin vaikeasti tunnistettaviin taitoihin, ns. hiljaiseen osaamiseen, kuten vuorovaikutus-, neuvottelu- ja johtamistaitoihin,
joita tutkimuksen perusteella poliisihallinnossa ei osata nykytilanteessa tarvittavalla tavalla tunnistaa eikä hyödyntää. Lisäksi kyselyn vastaajat kokivat, ettei kokemuksella kansainvälisistä tehtävistä ole etua urakehitykseen poliisihallinnossa. Oltiin sitä mieltä, että suunnitelmallisuus tehtävien osalta puuttuu eikä henkilöstöä kannusteta kansainvälisiin tehtäviin.
Tutkimuksen tulosten perusteella laadittiin kehitysehdotuksia koskien tavoite- ja kehityskeskusteluita, määrämuotoista paluumenettelyä sekä organisaation tulostavoitteita. Lisäksi ehdotetaan poliisiyksiköiden kriisinhallintayhdysmiesjärjestelmän perustamista. Det här lärdomsprovet avhandlar beskaffenheten hos de färdigheter som polistjänstemän förvärvat under civila krishanteringsuppdrag och graden av utnyttjandet av dessa nya kompetenser inom polisorganisationen. Avhandlingen har gjorts i samarbete med Krishanteringscentret (CMC Finland) och är en del av ett projekt som lanserats av inrikesministeriets avdelning för forskning-, utveckling och innovation. I den teoretiska delen avhandlas med hjälp av källmaterial begrepp som rör kunskap, kunskapsbaserat ledarskap samt kunskapsbaserat polisarbete och tyst kunskap. Lärdomsprovet redogör också för civil krishantering och relaterad lagstiftning.
Undersökningen baserar sig på kvantitativa forskningsmetoder. En enkät skickades ut till 92 poliser som hade arbetat med krishanteringsuppgifter utomlands, utsända av CMC. Undersökningen begränsades till polisexperter som avslutat sina civila krishanteringsuppdrag mellan den 1 januari 2016 och den 31 december 2020. Svarsfrekvensen för undersökningen i slutet av svarstiden var 63,5 %.
På grundval av undersökningsresultaten kan konstateras att polisexperternas yrkesskicklighet ökar under civila krishanteringsuppdrag. Den ökade kompetensen är dock främst relaterad till svåridentifierbart kunnande, så kallad tyst kunskap, såsom färdigheter inom interaktion, förhandling och ledarskap. Det här är kompetens som, baserat på undersökningsresultaten, man inom polisadministrationen i dagsläge inte har förmåga att identifiera eller utnyttja som man borde. Deltagarna i undersökningen ansåg därtill att erfarenhet från internationella uppdrag inte är en fördel för karriärutvecklingen inom polisorganisationen. Det ansågs att det saknades systematisk planering för internationella uppdrag och att personalen inte uppmuntras att tjänstgöra utomlands.
Baserat på resultaten av studien utarbetades utvecklingsförslag angående polistjänstemännens mål- och utvecklingssamtal, ett fastslaget och definierat förfarande för tjänstemän som återvänder från civila krishanteringsuppdrag samt rörande organisationens resultatmål. Dessutom föreslås att man på alla polisinrättningar och nationella enheter inrättar ett nätverk för sambandsmän inom civil krishantering. This thesis deals with the nature of the skills acquired by police officers during civilian crisis management missions and the degree of utilization of these new competences within the police organisation. The thesis was carried out in collaboration with the Crisis Management Centre Finland (CMC) and is part of a project launched by the Ministry of The Interior's Research, Development and Innovation Department. In the theoretical part, the concepts of knowledge, intelligence-led leadership and intelligence-led policing and silent knowledge are discussed using source material. The thesis also describes civilian crisis management and related legislation.
The study is based on quantitative research methods. A survey was sent out to 92 police officers who had worked in crisis management tasks abroad, sent by the CMC. The investigation was limited to police experts who completed their civilian crisis management missions between 1 January
2016 and 31 December 2020. The response rate for the end-of-response survey was 63.5%.
Based on the results, it can be determined that the professionalism of police experts is increasing during civilian crisis management missions. However, the increased competence is mainly related to hard-to-identify knowledge, so-called silent knowledge, such as skills in interaction, negotiation and leadership. These are skills that, based on the findings of the investigation, the police administration does not, at the moment, have the ability to identify or utilize as it should. In addition, the participants in the survey thought that experience from international assignments is not an advantage for career development within the police organization. It was considered that there is a lack of systematic planning for international missions and that staff are not encouraged to serve
abroad.
Based on the outcomes of the study, development proposals were prepared regarding the objectives and development talks of police officers, a defined procedure for officials returning from civilian crisis management missions and considering the organisation's performance targets. In addition, it is proposed that a a network of liaison officers in civilian crisis management should be set up in all police and national units.
Opinnäytetyö toteutettiin kvantitatiivisena tutkimuksena. Kyselytutkimus lähetettiin 92 poliisihallinnon virkamiehille, jotka olivat työskennelleet Kriisinhallintakeskuksen lähettäminä kriisinhallintatehtävissä. Kysely rajattiin koskemaan 1.1.2016-31.12.2020 välisenä aikana kotiutuneita poliisiasiantuntijoita. Kyselyn vastausprosentti vastausajan päätyttyä oli 63,5 %.
Kyselytutkimuksen perusteella voidaan todeta, että poliisiasiantuntijoiden ammattiosaaminen lisääntyy kriisinhallintatehtävissä. Lisääntynyt osaaminen liittyy kuitenkin pääosin vaikeasti tunnistettaviin taitoihin, ns. hiljaiseen osaamiseen, kuten vuorovaikutus-, neuvottelu- ja johtamistaitoihin,
joita tutkimuksen perusteella poliisihallinnossa ei osata nykytilanteessa tarvittavalla tavalla tunnistaa eikä hyödyntää. Lisäksi kyselyn vastaajat kokivat, ettei kokemuksella kansainvälisistä tehtävistä ole etua urakehitykseen poliisihallinnossa. Oltiin sitä mieltä, että suunnitelmallisuus tehtävien osalta puuttuu eikä henkilöstöä kannusteta kansainvälisiin tehtäviin.
Tutkimuksen tulosten perusteella laadittiin kehitysehdotuksia koskien tavoite- ja kehityskeskusteluita, määrämuotoista paluumenettelyä sekä organisaation tulostavoitteita. Lisäksi ehdotetaan poliisiyksiköiden kriisinhallintayhdysmiesjärjestelmän perustamista.
Undersökningen baserar sig på kvantitativa forskningsmetoder. En enkät skickades ut till 92 poliser som hade arbetat med krishanteringsuppgifter utomlands, utsända av CMC. Undersökningen begränsades till polisexperter som avslutat sina civila krishanteringsuppdrag mellan den 1 januari 2016 och den 31 december 2020. Svarsfrekvensen för undersökningen i slutet av svarstiden var 63,5 %.
På grundval av undersökningsresultaten kan konstateras att polisexperternas yrkesskicklighet ökar under civila krishanteringsuppdrag. Den ökade kompetensen är dock främst relaterad till svåridentifierbart kunnande, så kallad tyst kunskap, såsom färdigheter inom interaktion, förhandling och ledarskap. Det här är kompetens som, baserat på undersökningsresultaten, man inom polisadministrationen i dagsläge inte har förmåga att identifiera eller utnyttja som man borde. Deltagarna i undersökningen ansåg därtill att erfarenhet från internationella uppdrag inte är en fördel för karriärutvecklingen inom polisorganisationen. Det ansågs att det saknades systematisk planering för internationella uppdrag och att personalen inte uppmuntras att tjänstgöra utomlands.
Baserat på resultaten av studien utarbetades utvecklingsförslag angående polistjänstemännens mål- och utvecklingssamtal, ett fastslaget och definierat förfarande för tjänstemän som återvänder från civila krishanteringsuppdrag samt rörande organisationens resultatmål. Dessutom föreslås att man på alla polisinrättningar och nationella enheter inrättar ett nätverk för sambandsmän inom civil krishantering.
The study is based on quantitative research methods. A survey was sent out to 92 police officers who had worked in crisis management tasks abroad, sent by the CMC. The investigation was limited to police experts who completed their civilian crisis management missions between 1 January
2016 and 31 December 2020. The response rate for the end-of-response survey was 63.5%.
Based on the results, it can be determined that the professionalism of police experts is increasing during civilian crisis management missions. However, the increased competence is mainly related to hard-to-identify knowledge, so-called silent knowledge, such as skills in interaction, negotiation and leadership. These are skills that, based on the findings of the investigation, the police administration does not, at the moment, have the ability to identify or utilize as it should. In addition, the participants in the survey thought that experience from international assignments is not an advantage for career development within the police organization. It was considered that there is a lack of systematic planning for international missions and that staff are not encouraged to serve
abroad.
Based on the outcomes of the study, development proposals were prepared regarding the objectives and development talks of police officers, a defined procedure for officials returning from civilian crisis management missions and considering the organisation's performance targets. In addition, it is proposed that a a network of liaison officers in civilian crisis management should be set up in all police and national units.