Polisens uppfattningar samt orsaker till ungdomars narkotikaanvändning på Åland : en fenomenografisk undersökning gällande ungdomars narkotikaanvändning på Åland
Sjölander, Ida (2022)
Sjölander, Ida
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022060214511
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022060214511
Tiivistelmä
Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall narkotikaanvändningen bland ungdomar uppfattas ha ökat på Åland mellan åren 2011—2021 enligt polisen, och eventuella orsaker till detta. Syftet är även att undersöka ifall rattfylleri och grovt rattfylleri som kommit till polisens kännedom har ökat på Åland mellan åren 2011—2021 eftersom en eventuell ökning kan indikera på att även narkotikaanvändningen har ökat.
I undersökningen har jag huvudsakligen använt mig av en fenomenografisk forskningsmetod, i vilken jag studerat individers uppfattningar och erfarenheter kring ett fenomen. Materialinsamlingen har skett med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer i vilka jag intervjuat tre polismän från Ålands polismyndighet. Informanterna som intervjuades arbetar inom olika områden som befäl, med ungdomsverksamhet och med narkotika.
I teorikapitlet behandlas teori kring hur en individ börjar använda narkotika, undersökningar gällande ungdomars narkotikaanvändning på Åland och statistik gällande rattfylleri och grovt rattfylleri relaterat till narkotika på Åland
Resultatet av undersökningen visar att polisens uppfattning är att narkotikaanvändningen bland ungdomar har ökat på Åland. Orsaker till den ökade narkotikaanvändningen beror främst på att ungdomarna har fått en mer positiv attitydförändring gentemot narkotika, främst cannabisanvändningen. Andra faktorer är att narkotika är mera lättillgänglig nuförtiden. Ungdomarna vet vilka människor de skall fråga för att få tag på narkotika och information om ämnet finns på internet. Föräldrars skilsmässor och det att ungdomarna är sysslolösa verkar också vara en bidragande faktor. Resultatet från undersökningen visade också att mängden rattfylleri och grovt rattfylleri som kommit till polisens kännedom på Åland har varit ganska stabil mellan åren 2011—2021 eller till och med sjunkit i slutet på decenniet vilket ger resultatet att den ökade narkotikaanvändningen bland ungdomarna inte har något samband med antalet anmälningar som kommit till polisens kännedom gällande rattfylleri och grovt rattfylleri.
I undersökningen har jag huvudsakligen använt mig av en fenomenografisk forskningsmetod, i vilken jag studerat individers uppfattningar och erfarenheter kring ett fenomen. Materialinsamlingen har skett med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer i vilka jag intervjuat tre polismän från Ålands polismyndighet. Informanterna som intervjuades arbetar inom olika områden som befäl, med ungdomsverksamhet och med narkotika.
I teorikapitlet behandlas teori kring hur en individ börjar använda narkotika, undersökningar gällande ungdomars narkotikaanvändning på Åland och statistik gällande rattfylleri och grovt rattfylleri relaterat till narkotika på Åland
Resultatet av undersökningen visar att polisens uppfattning är att narkotikaanvändningen bland ungdomar har ökat på Åland. Orsaker till den ökade narkotikaanvändningen beror främst på att ungdomarna har fått en mer positiv attitydförändring gentemot narkotika, främst cannabisanvändningen. Andra faktorer är att narkotika är mera lättillgänglig nuförtiden. Ungdomarna vet vilka människor de skall fråga för att få tag på narkotika och information om ämnet finns på internet. Föräldrars skilsmässor och det att ungdomarna är sysslolösa verkar också vara en bidragande faktor. Resultatet från undersökningen visade också att mängden rattfylleri och grovt rattfylleri som kommit till polisens kännedom på Åland har varit ganska stabil mellan åren 2011—2021 eller till och med sjunkit i slutet på decenniet vilket ger resultatet att den ökade narkotikaanvändningen bland ungdomarna inte har något samband med antalet anmälningar som kommit till polisens kännedom gällande rattfylleri och grovt rattfylleri.