Stöldbrott i Nyland före och under Covid-19 : en kvantitativ studie om mängden stöldbrott i Nyland som kommit till polisens kännedom före och under coronaviruspandemin
Wiik, Kim (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022060214626
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022060214626
Tiivistelmä
Det här är en kvantitativ undersökning som har som syfte att undersöka ifall det finns samband mellan mängden stöldbrott genom olovligt intrång i bostad och SARS-Cov2 pandemin. Undersökningen behandlar endast landskapet Nyland i södra Finland. Undersökningen beaktar även andra faktorer som kan inverka på mängden stöldbrott före och under pandemin. I undersökningen behandlas endast stöldbrott riktade mot bostäder skyddade av hemfriden för att få en bättre avgränsning samt för att stöldbrott riktade mot bebodda bostäder ofta uppdagas snabbare än stöldbrott riktade mot fritidsbostäder.
I samband med att SARS-Cov2, även känt som corona, strandade i Finland i början av år 2020 så införde de finska myndigheterna en rad olika restriktioner. Syftet med restriktionerna var att begränsa spridningen av det nya okända coronaviruset. En del av restriktionerna begränsade resor in till landet för icke finländska medborgare. En del av restriktionerna uppmuntrade arbetstagare till att arbeta på distans hemifrån om arbetet så tillät. Undersökningen redogör även för eventuella samband mellan dessa faktorer och mängden egendomsbrott.
Resultatet i undersökningen tyder på att det finns allt för många faktorer som kan inverka på resultatet för att kunna göra klara slutsatser gällande eventuella samband mellan restriktionerna som infördes och mängden stöldbrott. Resultatet från undersökningen kan fungera som vägledare för vidare forskning inom området. Tämä on kvantitatiivinen tutkimus, jonka tarkoitus on tutkia, jos löytyy yhteyksiä asunnosta luvatta tunkeutuen tehtyjen varkausrikosten määrän ja SARS-Cov2 pandemian välillä. Tutkimus käsittelee ainoastaan Uudenmaan maakuntaa Etelä-Suomessa. Tutkimus ottaa myös huomioon muita tekijöitä, jotka voivat vaikuttaa varkausrikollisuuteen sekä ennen pandemiaa että pandemian aikana. Tutkimuksessa käsitellään ainoastaan varkausrikoksia, jotka kohdistuvat kotirauhan suojattuihin asuntoihin, jotta saataisiin tutkimus paremmin rajattua. Varkausrikokset, jotka kohdistuvat asuttuihin asuntoihin tulevat ilmi nopeammin kuin varkausrikokset, jotka kohdistuvat vapaa-ajan asuntoihin.
Samaan aikaan kun SARS-Cov2, myös tunnettu koronana, rantautui alkuvuonna 2020 Suomeen niin suomalaiset viranomaiset ottivat käyttöön erilaisia rajoituksia. Rajoitusten tarkoitus oli rajoittaa tuntemattoman koronaviruksen leviäminen. Osa rajoituksista rajoitti sisääntulomatkoja Suomeen ei-suomalaisille kansalaisille. Osa rajoituksista rohkaisi työntekijöitä työskentelemään etänä kotona, jos työ sen salli. Tutkimus selvittää myös mahdollisia yhteyksiä näitten tekijöitten ja omaisuusrikollisuuden määrän välillä.
Tutkimuksen tulos antaa viitteitä siitä, että löytyy liian monta tekijää, jotka voivat vaikuttaa tulokseen, jotta voidaan tehdä selviä johtopäätöksiä koskien mahdollisia yhteyksiä rajoitusten ja varkausrikollisuuden määrän välillä. Tutkimuksen tulos voi toimia opastuksena jatkotutkimuksiin tällä alueella.
I samband med att SARS-Cov2, även känt som corona, strandade i Finland i början av år 2020 så införde de finska myndigheterna en rad olika restriktioner. Syftet med restriktionerna var att begränsa spridningen av det nya okända coronaviruset. En del av restriktionerna begränsade resor in till landet för icke finländska medborgare. En del av restriktionerna uppmuntrade arbetstagare till att arbeta på distans hemifrån om arbetet så tillät. Undersökningen redogör även för eventuella samband mellan dessa faktorer och mängden egendomsbrott.
Resultatet i undersökningen tyder på att det finns allt för många faktorer som kan inverka på resultatet för att kunna göra klara slutsatser gällande eventuella samband mellan restriktionerna som infördes och mängden stöldbrott. Resultatet från undersökningen kan fungera som vägledare för vidare forskning inom området.
Samaan aikaan kun SARS-Cov2, myös tunnettu koronana, rantautui alkuvuonna 2020 Suomeen niin suomalaiset viranomaiset ottivat käyttöön erilaisia rajoituksia. Rajoitusten tarkoitus oli rajoittaa tuntemattoman koronaviruksen leviäminen. Osa rajoituksista rajoitti sisääntulomatkoja Suomeen ei-suomalaisille kansalaisille. Osa rajoituksista rohkaisi työntekijöitä työskentelemään etänä kotona, jos työ sen salli. Tutkimus selvittää myös mahdollisia yhteyksiä näitten tekijöitten ja omaisuusrikollisuuden määrän välillä.
Tutkimuksen tulos antaa viitteitä siitä, että löytyy liian monta tekijää, jotka voivat vaikuttaa tulokseen, jotta voidaan tehdä selviä johtopäätöksiä koskien mahdollisia yhteyksiä rajoitusten ja varkausrikollisuuden määrän välillä. Tutkimuksen tulos voi toimia opastuksena jatkotutkimuksiin tällä alueella.