Polisen och de nya språken : språkets inverkan på invandrarens möjlighet att arbeta som polis
Rosenström, Siri (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023113033106
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2023113033106
Tiivistelmä
Lärdomsprovet fokuserar på strukturella aspekter på invandrares språkkunskaper i relation till polisens språkkrav. Lärdomsprovet och granskningen har gjorts som en dokument- och diskursanalys.
Landets befolkningsstruktur förändras via olika mekanismer, främst invandring. Språkförhållandena förändras och nya språk tillkommer. Flera poliser med invandrarbakgrund och användbara språkkunskaper har önskats, och mycket arbete har gjorts för att förbättra rekryteringen.
Varken utgångsläge eller resultat har dessvärre kunnat mätas, främst på grund av GDPR-reglerna. I Sverige har siffror tagits fram i samarbete med Statistiska centralbyrån. Den allmänna uppfattningen är att finska polisen i nuläget inte lyckas rekrytera personer med invandrarbakgrund så som önskats.
Otillräckliga kunskaper i det normbaserade skriftspråket verkar vara en orsak till att personer med invandrarbakgrund inte har framgång i Polisyrkeshögskolans urvalsprov. Språkkunskaper är viktiga för rättssäkerhetens skull, men man kan fråga sig om språkkraven är för högt satta, då de utesluter för polisyrket i övrigt väl lämpade individer, som under studietiden skulle kunna upparbeta sin finska (eller svenska) till den nivå som krävs. Situationen kan jämföras med studerande på de svenska kurserna, som blivit antagna på utbildningen delvis för att de fått göra urvalsprovet på sitt modersmål, och som under studietiden förbättrar sin finska till nivån som krävs på polisinrättningar där arbetsspråket är finska.
En snabb förbättring av rekryteringsresultaten sker inte utan nya initiativ, men kanske med inslag av positiv särbehandling, vilket skulle kräva en noggrann förhandsanalys och förankring i det politiska systemet.
Landets befolkningsstruktur förändras via olika mekanismer, främst invandring. Språkförhållandena förändras och nya språk tillkommer. Flera poliser med invandrarbakgrund och användbara språkkunskaper har önskats, och mycket arbete har gjorts för att förbättra rekryteringen.
Varken utgångsläge eller resultat har dessvärre kunnat mätas, främst på grund av GDPR-reglerna. I Sverige har siffror tagits fram i samarbete med Statistiska centralbyrån. Den allmänna uppfattningen är att finska polisen i nuläget inte lyckas rekrytera personer med invandrarbakgrund så som önskats.
Otillräckliga kunskaper i det normbaserade skriftspråket verkar vara en orsak till att personer med invandrarbakgrund inte har framgång i Polisyrkeshögskolans urvalsprov. Språkkunskaper är viktiga för rättssäkerhetens skull, men man kan fråga sig om språkkraven är för högt satta, då de utesluter för polisyrket i övrigt väl lämpade individer, som under studietiden skulle kunna upparbeta sin finska (eller svenska) till den nivå som krävs. Situationen kan jämföras med studerande på de svenska kurserna, som blivit antagna på utbildningen delvis för att de fått göra urvalsprovet på sitt modersmål, och som under studietiden förbättrar sin finska till nivån som krävs på polisinrättningar där arbetsspråket är finska.
En snabb förbättring av rekryteringsresultaten sker inte utan nya initiativ, men kanske med inslag av positiv särbehandling, vilket skulle kräva en noggrann förhandsanalys och förankring i det politiska systemet.