"Den som är medveten är beredd" : en intervjustudie angående hur en sakkunnig utanför polisorganisationen ser på polisens krishanteringsmetoder och vad som vore viktigt att utbilda om inom polisen beträffande kriser
Finell, Jonna (2024)
Finell, Jonna
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202405069507
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202405069507
Tiivistelmä
Som grund för denna undersökning ligger problematiken kring att psykisk ohälsa är ett växande problem i Finland och även den vanligaste orsaken till sjukpensionering. Inom polisyrket möter man dagligen situationer som kan medföra stress och negativa följder orsakade av stress. Situationer som dessa är omöjliga att undvika och därför behöver polisorganisationen ha välfungerande krishanteringsmetoder.
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på ifall det finns alternativa krishanteringsmetoder som kunde användas inom polisen, i stället för eller utöver defusing och debriefing. Undersökningens resultat kan bidra med nyttig information om polisens krishanteringsmetoder, vilket kan främja arbetshälsan inom polisen.
Undersökningen är av kvalitativ karaktär och har genomförts genom att intervjua en sakkunnig utanför polisorganisationen. Materialet har tolkats med hjälp av den hermeneutiska tolkningen och analyserats med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Teorin består av förklaringar av relevanta begrepp för undersökningen och en anvisning publicerad av Polisstyrelsen.
Utifrån undersökningens resultat kan man konstatera att det finns behov av defusing och debriefing och att dessa krishanteringsmetoder lämpar sig bäst för poliser. Utöver dessa metoder kunde krissamtal och informella samtal kollegor emellan användas i större utsträckning. Copingmetoder och bemötande av anhöriga i kris är något som vore viktigt att utbilda mer om inom polisen.
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på ifall det finns alternativa krishanteringsmetoder som kunde användas inom polisen, i stället för eller utöver defusing och debriefing. Undersökningens resultat kan bidra med nyttig information om polisens krishanteringsmetoder, vilket kan främja arbetshälsan inom polisen.
Undersökningen är av kvalitativ karaktär och har genomförts genom att intervjua en sakkunnig utanför polisorganisationen. Materialet har tolkats med hjälp av den hermeneutiska tolkningen och analyserats med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Teorin består av förklaringar av relevanta begrepp för undersökningen och en anvisning publicerad av Polisstyrelsen.
Utifrån undersökningens resultat kan man konstatera att det finns behov av defusing och debriefing och att dessa krishanteringsmetoder lämpar sig bäst för poliser. Utöver dessa metoder kunde krissamtal och informella samtal kollegor emellan användas i större utsträckning. Copingmetoder och bemötande av anhöriga i kris är något som vore viktigt att utbilda mer om inom polisen.