Bakom våldet: ungdomsarbete, negativa barndomsupplevelser och förebyggande strategier mot ungdomsvåld i Vasa

Abstract

Detta examensarbete syftar till att undersöka professionellas upplevelser och erfarenheter av våldsamt beteende bland unga i Vasa, samt vilka samhälleliga och individuella faktorer som kan bidra till att våld normaliseras och används som ett socialt uttrycksmedel. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i negativa barndomsupplevelser, Adverse Childhood Experiences (ACE) och kompletteras med sociologiska och utvecklingspsykologiska perspektiv på ungdomstid, identitetsskapande och sociala relationer.

Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med professionella som är verksamma inom ungdomsarbete. Sex intervjuer genomfördes muntligen och en skriftligen. Materialet analyserades tematiskt.

Resultaten visar att ungdomsvåld kan förstås som ett komplext och flerdimensionellt fenomen där individuella, relationella och strukturella faktorer samverkar. Centrala teman som framträder är bristande känsloreglering, våld som social och symbolisk valuta, socioekonomisk utsatthet, digitala ekosystems påverkan samt ett tomrum av vuxenstöd. Speciellt framträdande är betydelsen av närvarande, tillitsfulla och icke-dömande vuxna relationer som en skyddande faktor mot våldsamt beteende.

Studien belyser även hur sociala medier bidrar till normalisering och förstärkning av våldsnormer, samt hur våld kan fungera som ett sätt för unga att hantera hot mot identitet och status. I kontrast till detta betonas närvaro, relationsskapande arbete och meningsfulla fritidsaktiviteter som centrala förebyggande strategier.

Sammanfattningsvis bidrar examensarbetet med fördjupad kunskap om hur professionellas erfarenheter kan användas för att utveckla mer sammanhängande, långsiktiga och relationsbaserade strategier för att förebygga ungdomsvåld.

The aim of this bachelor’s thesis is to explore professionals’ experiences and perceptions of violent behaviour among young people in Vaasa, as well as the societal and individual factors that may contribute to the normalisation of violence and its use as a form of social expression. The study is theoretically grounded in the concept of Adverse Childhood Experiences (ACE) and is complemented by sociological and developmental psychological perspectives on adolescence, identity formation, and social relationships.

The study was conducted using a qualitative research approach and is based on seven semistructured interviews with professionals working in the field of youth work. Six interviews were conducted orally and one in written form. The data were analysed using thematic analysis.

The findings indicate that youth violence can be understood as a complex and multidimensional phenomenon shaped by the interaction of individual, relational, and structural factors. Central themes include deficits in emotional regulation, violence as a social and symbolic currency, socio-economic vulnerability, the influence of digital ecosystems, and a lack of adult support. Particularly prominent is the significance of present, trusting, and non-judgemental adult relationships as a protective factor against violent behaviour.

The study also highlights how social media contributes to the normalisation and reinforcement of violent norms, and how violence may function as a strategy for young people to manage perceived threats to identity and social status. In contrast, adult presence, relationship-based work, and meaningful leisure activities are emphasised as key preventive strategies.

In conclusion, this thesis contributes to a deeper understanding of how professionals’ experiences can be utilised to develop more coherent, long-term, and relationship-based strategies for the prevention of youth violence.