Interaktionen mellan mamman och barnet i samband med nedstämdhet efter förlossningen samt vårdarens möjligheter att stöda interaktionen

Abstract

Denna studies syfte är att få en inblick i hur vårdaren kan stöda kvinnan med nedstämdhet efter förlossningen i interaktionen till hennes barn. Studien är en kvalitativ litteraturöversikt enligt Febe Friberg (2008). Till litteraturöversikten har använts åtta forskningsartiklar och en projektredovisning. Studien utgår från vårdarens perspektiv, hur vårdaren kan stöda mamman i interaktionen. Materialet har analyserats och kategoriserats gentemot två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan undersöker hur interaktionen påverkas mellan mamman och barnet i samband med nedstämdhet hos mamman efter förlossningen. Den andra forskningsfrågan undersöker hur vårdaren kan stöda interaktionen mellan den deprimerade mamman och barnet.

Denna studies teoretiska referensram är Katie Erikssons teori om att ansa, leka och lära (1987). Resultaten består av sex stycken huvudkategorier. Tre av dessa huvudkategorier hör ihop med första forskningsfrågan och tre av dem hör ihop med andra forskningsfrågan.

Faktorer angående interaktionen mellan mamma och barn som påverkas i samband med nedstämdhet efter förlossningen är mammans känslor gentemot barnet, mammans beteende i relation till barnet och mammans rädsla av att förlora barnet. Vårdaren kan stöda mamman i interaktionen till barnet genom att inge förtroende hos mamman, stöda mamman i accepterandet av att hon lider av depression och hjälpa mamman att anpassa sig till den nya livssituationen.