Nyanställningsundersökning för utländska inom informativintensiv expertarbete : kartläggning av behov av en särskilt innehåll i nyanställningsundersökningen för utländska nyanställda
Pelttari, Jenni (2024)
Pelttari, Jenni
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024061823668
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2024061823668
Tiivistelmä
Det här masterarbetet handlar om stödjandet av arbetsförmågan hos utländska nyanställda inom informativintensivt expertarbete i Finland. Avsikten med detta masterarbete är att kartlägga hurdant innehåll i nyanställningsundersökning skulle stödja deras arbetsförmåga. Det finns inte mycket tidigare material eller instruktioner i ämnet. Forskningsfrågorna handlar om vilken kunskap de professionella i företagshälsovården upplever att utländska nyanställda inom informativintensivt expertarbete behöver ge och ta emot i nyanställningsundersökning för att stödja anställdas arbetsförmåga.
Arbetet har en kvantitativ inriktning och som datainsamlingsmetod används frågeformulär som är skapad på basen av Arbetshälsoinstitutets Arbetsförmågehuset. Frågeformuläret utdelas till 247 deltagare, som arbetar som företagsläkare eller -hälsovårdare i en privat läkarcentral i Finland. Totalt svarade 4,9% av informanterna fullkomligt i frågeformuläret. Av alla ämnesområden var speciellt upplevd hälsa, funktionsförmåga samt sociala relationer uppskattade som viktiga ämnen att ta i beaktandet i nyanställningsundersökningen. Ämnesområden tas till diskussion för att få och ge information. Majoriteten av respondenterna ansåg ämnesområden viktiga särskilt för de utländska anställda. Resultaten ger bara en liten inblick i situationen. På grund av den låga svarsfrekvensen kan resultatet inte generaliseras. För att uppnå djupare förståelse av ämnet, kunde det studeras vidare med en kvalitativ inriktning genom att intervjua de professionella inom företagshälsovården. Det kunde vara intressant att kartlägga vad de nyanställda utländska upplever som viktiga ämnesområden. This thesis is about supporting the work ability of new foreign employees in knowledge-intensive expert work in Finland. The purpose is to explore what kind of content in the pre-employment examination could support their work ability. There is poorly available previous material or guidance on the subject. The research questions addressed what kind of information occupational health professionals experience that foreigners working in knowledge-intensive expert work should be given and receive at the pre-employment examination to support their ability to work. A quantitative approach is used in this thesis and the material is collected with a survey, which was created according to the Työkykytalo -model of the Finnish Institute of Occupational Health. The survey was sent to 247 participants who work as occupational health doctors or nurses in a private medical center in Finland. Total 4.9% responded to the survey. Of all the topic areas, especially the perceived health and functional capacity, as well as social relationships, were experienced to be most important topics to consider in the pre-employment examination. These topics were also be discussed to gather and provide information. Most of the respondents experienced that these topics were important, especially for foreign experts. The results only give a little insight of the situation. Due to the low response rate, the results cannot be generalized. The subject could be studied further by utilizing a qualitative approach and interviewing occupational health care experts, in which case a deeper understanding of the subject could be gained. It would also be interesting to find out how foreign experts themselves perceive the importance of the topic areas. Tämä opinnäytetyö käsittelee ulkomaalaisten uusien työntekijöiden työkyvyn tukemista tietointensiivisessä asiantuntijatyössä Suomessa. Tarkoituksena on kartoittaa, millainen sisältö työhöntulotarkastuksessa voisi tukea heidän työkykyään. Aiempaa aineistoa tai ohjeistusta aiheesta on niukasti saatavilla. Tutkimuskysymykset käsittelivät millaista tietoa työterveyshuollon ammattilaiset kokevat, että tietointensiivisessä asiantuntijatyössä työskentelevien ulkomaalaisten työntekijöiden tulee antaa ja saada työhöntulotarkastuksessa, jotta heidän työkykyään voidaan tukea. Tässä työssä käytetään kvantitatiivista lähestymistapaa ja aineisto kerätään kyselyllä, joka on luotu Työterveyslaitoksen Työkykytalomallia mukaillen. Kysely lähetettiin 247 osallistujalle, jotka työskentelevät työterveyslääkäreinä tai -hoitajina yksityisellä työterveyshuollon palveluntuottajalla Suomessa. Kyselyyn vastasi 4,9 %. Kaikista aihealueista erityisesti koettu terveys ja toimintakyky sekä sosiaaliset suhteet koettiin tärkeiksi aiheiksi huomioida työhöntulotarkastuksessa. Näistä aihealueista käydään myös keskustelua, jotta tietoa voidaan saada ja antaa. Suurin osa vastaajista koki nämä aihealueet tärkeiksi erityisesti ulkomaisten asiantuntijoiden kohdalla. Tulokset antavat vain pienimuotoisen näkemyksen tilanteesta. Matalan vastausprosentin takia tuloksia ei voida yleistää. Aihetta voisi tutkia lisää hyödyntämällä laadullista lähestymistapaa ja haastattelemalla työterveyshuollon asiantuntijoita, jolloin aiheesta voisi saada syvällisempää ymmärrystä. Olisi myös kiinnostavaa selvittää kuinka ulkomaalaiset asiantuntijat itse kokevat aihealueiden merkityksen.
Arbetet har en kvantitativ inriktning och som datainsamlingsmetod används frågeformulär som är skapad på basen av Arbetshälsoinstitutets Arbetsförmågehuset. Frågeformuläret utdelas till 247 deltagare, som arbetar som företagsläkare eller -hälsovårdare i en privat läkarcentral i Finland. Totalt svarade 4,9% av informanterna fullkomligt i frågeformuläret. Av alla ämnesområden var speciellt upplevd hälsa, funktionsförmåga samt sociala relationer uppskattade som viktiga ämnen att ta i beaktandet i nyanställningsundersökningen. Ämnesområden tas till diskussion för att få och ge information. Majoriteten av respondenterna ansåg ämnesområden viktiga särskilt för de utländska anställda. Resultaten ger bara en liten inblick i situationen. På grund av den låga svarsfrekvensen kan resultatet inte generaliseras. För att uppnå djupare förståelse av ämnet, kunde det studeras vidare med en kvalitativ inriktning genom att intervjua de professionella inom företagshälsovården. Det kunde vara intressant att kartlägga vad de nyanställda utländska upplever som viktiga ämnesområden.