Estlands marknadsekonomiska utveckling
Eriksson, Yvonne (2006)
Eriksson, Yvonne
2006
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025100125448
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025100125448
Tiivistelmä
I detta examensarbete undersöktes Estlands marknadsekonomiska utveckling. Förskningsfragorna var följande:
1. Vilka foretagsspecifika fordelar/nackdelar har ett finlandskt foretag i Estland?
1 a) Vilka ar motiven till företagsetableringar, direktinvesteringar och joint venture företag ifrån Finland?
1 b) Hur påverkas de finlandskt ägda företagen i Estland genom den rättsliga regleringen av företagsverksamhet?
1 c) Hur påverkas företagsverksarnheten av Estlands medlemskap i Europeiska unionen och hur bedöms framtidsutsikterna för Estland?
Målsättningen med examensarbetet var att utforska om teorin överensstämmer med verkligheten för finlandsk företagsverksamhet i Estland. Examensarbetet består inledningsvis av en teoretisk del i vilken det framkommer Estlands rättssystem, företagsetablering, direktinvesteringar, joint venture och EU-medlemskapets inverkan. Den empiriska delen av detta arbete består av bade en kvantitativ och en kvalitativ forskningsmetod. Orsaken till att båda metoderna valdes, var att arbetet skulle ge en djupare synvinkel och en helhetsbild av finlandsk företagsverksamhet i Estland.
Österbottens handelskammare har varit uppdragsgivare i detta examensarbete. Marknadsundersökningen genomfördes under sommaren 2005. Resultatet påvisar att fördelarna och liven motiven till företagsverksamhet i Estland i huvudsak var marknadspotentialen, lägre produktionskostnader och landets geografiska position. Den rättsliga regleringen fick kritik för att lagarna andras ofta och är svårtolkade, vilket även nämndes som en av landets nackdelar. EU-medlemskapet hade främst påverkat förenklande av tullformaliteterna. Angående Estlands framtid framkom att företagsetableringar och investeringar fortsätter, men dock i en mindre utsträckning. Lettland och Litauen ansågs vara det största hotet för Estland.
Förhoppningsvis kan examensarbetet ge en vagledning at dem som ar intresserade av företagsverksamhet i Estland. Avslutningsvis riktas ett tack till Österbottens handelskammare för visat förtroende i egenskap av uppdragsgivare för examensarbetet.
1. Vilka foretagsspecifika fordelar/nackdelar har ett finlandskt foretag i Estland?
1 a) Vilka ar motiven till företagsetableringar, direktinvesteringar och joint venture företag ifrån Finland?
1 b) Hur påverkas de finlandskt ägda företagen i Estland genom den rättsliga regleringen av företagsverksamhet?
1 c) Hur påverkas företagsverksarnheten av Estlands medlemskap i Europeiska unionen och hur bedöms framtidsutsikterna för Estland?
Målsättningen med examensarbetet var att utforska om teorin överensstämmer med verkligheten för finlandsk företagsverksamhet i Estland. Examensarbetet består inledningsvis av en teoretisk del i vilken det framkommer Estlands rättssystem, företagsetablering, direktinvesteringar, joint venture och EU-medlemskapets inverkan. Den empiriska delen av detta arbete består av bade en kvantitativ och en kvalitativ forskningsmetod. Orsaken till att båda metoderna valdes, var att arbetet skulle ge en djupare synvinkel och en helhetsbild av finlandsk företagsverksamhet i Estland.
Österbottens handelskammare har varit uppdragsgivare i detta examensarbete. Marknadsundersökningen genomfördes under sommaren 2005. Resultatet påvisar att fördelarna och liven motiven till företagsverksamhet i Estland i huvudsak var marknadspotentialen, lägre produktionskostnader och landets geografiska position. Den rättsliga regleringen fick kritik för att lagarna andras ofta och är svårtolkade, vilket även nämndes som en av landets nackdelar. EU-medlemskapet hade främst påverkat förenklande av tullformaliteterna. Angående Estlands framtid framkom att företagsetableringar och investeringar fortsätter, men dock i en mindre utsträckning. Lettland och Litauen ansågs vara det största hotet för Estland.
Förhoppningsvis kan examensarbetet ge en vagledning at dem som ar intresserade av företagsverksamhet i Estland. Avslutningsvis riktas ett tack till Österbottens handelskammare för visat förtroende i egenskap av uppdragsgivare för examensarbetet.