Miljöcertifierade byggnader på Åland - Barriärer och drivkrafter
Sundström, Jenny (2025)
Sundström, Jenny
2025
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121637282
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025121637282
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar utvecklingen av miljöcertifierade byggnader på Åland med fokus på att identifiera centrala barriärer, men också drivkrafter och framtida möjligheter. Studien undersöker särskilt hur Ålands specifika kontext påverkar förutsättningarna för certifiering.
Resultaten visar att de främsta hindren är ekonomiska, organisatoriska och kunskapsrelaterade och förstärks av marknadens småskalighet.
De ekonomiska incitamenten är inte tillräckligt starka, certifieringar uppfattas som kostsamma och nyttan som osäker, samtidigt som kunskapen om långsiktiga fördelar är begränsad bland både beställare och entreprenörer och slutanvändare. Brist på korrekta EPD-underlag, tidigare avsaknad av miljöförbättrad betong, arbetsdryg certifieringsprocess samt delvis otillräckliga styrmedel bidrar ytterligare till trög utveckling. Trots detta finns tecken på positiv förändring. Ökad nyfikenhet i branschen, och nya styrmedel, som reviderat räntestöd för hyresbostäder, kommande implementering av EPBD och utvecklingen inom EU-taxonomin, bedöms kunna stärka incitamenten. Offentlig sektor framstår som en viktig aktör för att driva utvecklingen.
Studien visar att miljöcertifiering på Åland begränsas av ett samspel av ekonomiska, organisatoriska och kunskapsrelaterade faktorer, förstärkta av småskaligheten. Samtidigt finns goda möjligheter till utveckling om incitament, kompetens och lokala rutiner stärks.
Resultaten visar att de främsta hindren är ekonomiska, organisatoriska och kunskapsrelaterade och förstärks av marknadens småskalighet.
De ekonomiska incitamenten är inte tillräckligt starka, certifieringar uppfattas som kostsamma och nyttan som osäker, samtidigt som kunskapen om långsiktiga fördelar är begränsad bland både beställare och entreprenörer och slutanvändare. Brist på korrekta EPD-underlag, tidigare avsaknad av miljöförbättrad betong, arbetsdryg certifieringsprocess samt delvis otillräckliga styrmedel bidrar ytterligare till trög utveckling. Trots detta finns tecken på positiv förändring. Ökad nyfikenhet i branschen, och nya styrmedel, som reviderat räntestöd för hyresbostäder, kommande implementering av EPBD och utvecklingen inom EU-taxonomin, bedöms kunna stärka incitamenten. Offentlig sektor framstår som en viktig aktör för att driva utvecklingen.
Studien visar att miljöcertifiering på Åland begränsas av ett samspel av ekonomiska, organisatoriska och kunskapsrelaterade faktorer, förstärkta av småskaligheten. Samtidigt finns goda möjligheter till utveckling om incitament, kompetens och lokala rutiner stärks.
