Skadekartläggning för styrkelyftare : Utvecklandet av ett kapitel i en handbok i skadeprevention och självrehabilitering

Abstract

Finlands Styrkelyftförbund vill utveckla sin verksamhet genom att göra en handbok för sina atleter. Syftet med handboken är att ge information som hjälper atleterna att träna skadefritt. Vår uppgift i projektet var att göra en skadekartläggning över de vanligaste skadorna inom styrkelyft. Utifrån skadekartläggningen och tidigare forskning utvecklade vi kapitlet i handboken som behandlar skadeprevention och rehabilitering. Handboken innehåller tips om bland annat uppvärmning, rörlighetsträning och teknik. Utöver det innehåller handboken rekommendationer för självrehabilitering av vanligt förekommande skador inom sporten. Arbetsprocessen för vårt examensarbete följde Vilkka & Airaksinens (2003) rekommendationer och strukturen är uppbyggd med hjälp av Carlström & Carlström-Hagmans (2007) modell för utvecklingsarbeten. Datainsamlingen skedde huvudsakligen under FM-tävlingarna i styrkelyft med hjälp av en enkät. Även tidigare forskningsresultat utnyttjades i utformandet av handboken. Data för skadekartläggningen analyserades statistiskt med hjälp av SPSS och Excel. Skadefrekvensen för styrkelyftare på FM-nivå var 2.3 skador per 1 000 timmar träning. De mest utsatta områden var axel, knä, höftregionen och biceps brachii. Slutprodukten är en lättläst handbok. Syftet är att både tränare och atleter på olika nivåer skall ha nytta av den.

The Finnish Powerlifting Federation wanted to develop their function by creating a manual for their athletes. The purpose of the manual is to give information which helps the athletes to stay injury free. Our task was to survey the most common injuries presented in powerlifting. The survey worked as the manuals foundation for injury prevention and rehabilitation. The manual contains advice about warmup, mobility training and technique. In addition, the manual contains guidelines for common injury self-rehabilitation. The working procedure followed Vilkka & Airaksinens (2003) recommendations while the structure was designed through Carlström & Carlström-Hagmans (2007) model for development work. Data was collected mainly through a survey during the Finnish national championships in powerlifting. In addition, earlier research was used to produce the manual. The survey data was analysed statistically using SPSS and Excel. The injury rate in our survey was 2.3 injuries per 1 000 hours of training. The most common locations for injury were the shoulders, knees, hip-region and biceps brachii. The final product is an easy-to-read manual for both athletes and trainers on different levels.

Suomen Voimanostoliitto haluaa kehittää toimintaansa tekemällä käsikirjan urheilijoilleen. Käsikirjan tarkoitus on auttaa urheilijoita välttämään vammoja. Tehtävämme oli tehdä kartoitus tavallisimmista vammoista voimannoston yhteydessä. Kartoitus sekä aikaisemmat tutkimukset toimivat vammojen ennaltaehkäisyn ja kuntoutus luvun perustana. Käsikirja sisältää vinkkejä lämmittelystä, liikkuvuusharjoittelusta ja tekniikasta. Tämän lisäksi käsikirjassa on suosituksia tavallisimpien vammojen itsekuntoutuksesta. Työprosessi perustuu Vilkka & Airaksisen (2003) suosituksiin. Rakenne on muotoiltu käyttäen Carlström & Carlström-Hagmanin (2007) kehitystyömallia. Tiedonkeruu tapahtui pääasiallisesti voimanoston SM-kilpailuiden aikana. Myös aikaisempia tutkimustuloksia hyödynnettiin käsikirjaa tehtäessä. Aineisto käsiteltiin tilastollisesti käyttäen SPSS:ä ja Exceliä. Vammojen esiintyvyys oli 2.3 vammaa per 1 000 tuntia harjoittelua kohden. Lopputuotos on helposti luettava käsikirja. Tarkoituksena on, että eritasoiset valmentajat sekä urheilijat pystyisivät hyödyntämään käsikirjaa.