Amningsfred : En utredning om hur föräldrar och blivande föräldrar upplever kampanjen Amningsfred

Abstract

Detta examensarbete är en utredning om hur mammor, pappor, blivande mammor och blivande pappor upplever kampanjen Amningsfred. Kampanjen Amningsfred anordnas av projektet Amning utan stress. Amning utan stress är ett gemensamt projekt mellan Folkhälsan och Förbundet för mödra- och skyddshem. Kampanjen Amningsfred består av en webbsida, www.amningsfred.fi och fyra affischer. Kampanjen har som mål att lyfta fram amningskulturen på ett positivt sätt.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur mammor, pappor samt hur blivande mammor och blivande pappor upplever kampanjen Amningsfred. Datainsamlingsmetoder som användes i detta examensarbete är fokusgruppmetod och opinionsundersökning. Dessa datainsamlingsmetoder stöder detta examensarbetets kvalitativa perspektiv. I litteraturöversikten har vi valt väsentlig litteratur som stöder examensarbetets syfte under hela processens gång. I examensarbetet har vi använt oss av innehållsanalys som analysmetod.

Våra resultat utgår från arbetets fyra fokusgruppsintervjuer som behandlade både webbsidan och de fyra affischerna, samt från våra opinionsundersökningar som handlade om två av kampanjens affischer. De resultat vi har uppnått är att kampanjen Amningsfred är visuellt vacker men även ger en förskönad bild av amningen i vissa fall. Ordet amningsfred är svårt att förstå samt att definiera. Kvinnorna upplevde att kampanjen var inbjudande medan män upplevde att den kunde väcka mera intresse om syftet skulle framkomma tydligare. Amning ses som en del av främjande av hälsa. Finland har den lägsta amningsprocenten i Norden och därför är det viktigt att det skapas en positiv attityd i vårt samhälle gentemot amning. Med hjälp av media och kampanjen Amningsfred kunde man lyfta fram hur viktigt främjande av amning är.

Imetysrauha-kampanja on osa projektia Imetys ilman stressiä, joka on Folkhälsanin sekä Ensi- ja turvakotien liiton yhteinen hanke. Imetysrauha-kampanja koostuu internetsivustosta www.imetysrauha.fi sekä neljästä kampanjajulisteesta. Kampanjan tavoite on nostaa imetyskulttuuria esille positiivisella tavalla.

Tämän opinnäytetyön tavoite on selvittää, kuinka äidit, isät, tulevat äidit ja tulevat isät kokevat Imetysrauha-kampanjan. Opinnäytetyön aineistonkeruumenetelminä on käytetty kohderyhmähaastattelua sekä mielipidekyselyä. Nämä menetelmät tukevat opinnäytetyön laadullista tutkimusnäkökulmaa. Kirjallisuuskatsaukseen on kerätty olennaista kirjallisuutta tukemaan opinnäytetyön tutkimustavoitetta. Materiaalin analyysi-menetelmänä on käytetty sisällönanalyysiä.

Neljän kohderyhmähaastattelun perusteella saatiin vastaus tutkimuskysymyksiin, jotka koskivat internetsivustoa sekä neljää kampanjajulistetta. Mielipidekyselyn avulla saatiin selville ihmisten ensivaikutelmia kampanjasta, kahden kampanjajulisteen pohjalta. Opinnäytetyössä esitettävän tuloksen mukaan Imetysrauha-kampanja koetaan visuaalisesti kauniina mutta osittain imetystä liian kaunistelevana. Termi Imetysrauha koettiin vaikeana määrittää sekä ymmärtää. Naiset kokivat kampanjan kutsuvaksi, kun taas miehet kokivat, että kampanja herättäisi enemmän kiinnostusta, mikäli sen tavoite tulisi selkeämmin ilmi. Imetys on osa terveyden edistämistä. Suomessa on Pohjoismaiden matalin imetysprosentti, joten on tärkeää, että yhteiskunnassamme tavoiteltaisiin vielä positiivisempaa asennetta imetystä kohtaan. Median ja Imetysrauha–kampanjan avulla pystytään nostamaan imetyksen tärkeys esille yhteiskunnassamme.

This is a study on how mothers, fathers, future mothers and future fathers experience the Amningsfred campaign. The campaign is arranged within the project Breastfeeding without stress (Amning utan stress) which is a cooperation project between Folkhälsan and Federation of Mother and Child Homes and Shelters. The Amningsfred campaign consists of a website www.amningsfred.fi and four posters. The purpose of the campaign is to highlight the breastfeeding culture in a positive way.

The aim of the study was to investigate on how mothers, fathers, future mothers and future fathers perceive the Amningsfred campaign. The data collection methods that were used in this study are focusgroup and a poll which supports the qualitative approach in this study. In the litterature study we discuss essential articles and litterature which supports our study. The analysis method used in this research is content analysis.

Our results are based on four focusgroup interviews which focused both on the website and four posters. Our poll focused on only two of these posters. The results were that Amningsfred campaign is visually pleasing, but that in some cases gives a glamorized picture of breastfeeding. The word amningsfred is hard to understand as well as hard to define. Women’s experience was that the Amningsfred campaign is inviting but men’s experience was that it could raise up more interest if the aim of the campaign was clearer. Breastfeeding is perceived as a part of health promotion. Finland has the lowest breastfeeding percentage of all the Nordic countries, which is why it is important to create a positive attitude towards breastfeeding in our society.