Hållbaranvändning och skötsel av örings stam i Kalkis fors

Abstract

Detta examensarbete handlar om insjööringens (Salmo trutta m. lacustris) livscykel och till det relaterade problemen, först på allmän nivå och sedan tillämpat Kalkis forsområde. Orsaken till nedgången av vandrande öringsstammar är huvudsakligen vattenbyggandet, vattenreglering och forsrensningar för energiproduktions och flottningens behov och för översvämningsskyddets skull samt otillräcklig fiskereglering och för högt fisketryck. Öringsstammen i Kalkis har vårdats i samarbete med Kalkis fiskeklubb, vattenägaren och Vilt- och fiskeriinstitutet från år 1994. Man har försökt stärka öringsstammen med utplanteringar av älvyngel (1 – 2 åriga) och befruktad rom. Skötselåtgärdernas framgång, yngeltätheten och stammens utveckling har uppföljts med fångstbokföring, lekbokarteringar och elfiske. Syftet med detta examensarbete är undersöka faktorer som påverkar den naturliga stammens utveckling i Kalkis forsområde för att med beaktande av dessa faktorer nå det bästa möjliga resultatet för skötselåtgärder i framtiden. Öringsstammens vård- och undersökningsprojekt i Kalkis är på hälft, men ändå kan det konstateras i detta skede att den faktor som mest begränsar den lekande stammens storlek är bristen på stora lekmogna fiskar som återvänder från födomigration. Faktorer som mest begränsar yngeltäthetens tillväxt är bristen på lekplatser och yngelhabitat och sambandet mellan dessa två faktorer som beror på rensningsåtgärder och kraftiga förändringar i vattennivån p.g.a. vattenreglering.

This thesis deals with brown trouts (Salmo trutta m. lacustris) lifecycle and to that related problems, first generally and then applying it to Kalkkinen Rapids. Migratory brown trout population decline is mainly caused by water rationing for harnessing the energy for the needs of the industry, flood protection and log floating, high fishing pressure, and inadequate regulation of fishing.

Kalkkinen Rapids trout strain is treated in collaboration with Kalkkinen fishing club, the owners of fishing waters and the Game and Fisheries Research Institute since 1994. Kalkkinen brown trout population have been tried to strengthen with parr- and roe-stocking. The outcome of the care operations, the population development and fry density have been followed by catch records, spawning nest surveys and electric fishing method. Purpose of this study is to examine the Kalkkinen rapids natural Brown trout population growth factors, as well as taking into account the possible management actions to gain the best possible outcome for the care operations.

Kalkkinen Rapids brown trout population management and research project is still pending. At this stage, however, the greatest factor limiting the population growth is that the spawning-sized fish that returns from migration are in short supply. The limiting factor for fry density is the lack of suitable spawning- and fry –habitat and strong water level fluctuations.

Tämä opinnäytetyö käsittelee järvitaimenen (Salmo trutta m. lacustris) elinkiertoa ja siihen liittyviä ongelmia ensin yleisesti ja sitten soveltaen Kalkkistenkoskeen. Vaeltavan taimenkannan taantumiseen on pääasiallisesti vaikuttanut koskien valjastaminen energiantuotannon tarpeisiin, tukinuittoa ja tulvasuojelua varten tehdyt koskien perkaukset ja säännöstely, korkea kalastuspaine sekä kalastuksensäätelyn riittämättömyys. Kalkkistenkosken taimenkantaa on hoidettu yhteistyössä Kalkkisten kalastus klubin, vesialueen omistajien sekä Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitoksen kanssa vuodesta 1994. Taimenkantaa on pyritty vahvistamaan jokipoikas- ja mäti-istutuksin. Hoitotoimien tuloksellisuutta, kannankehitystä ja poikastiheyksiä on seurattu saaliskirjanpidon, kutupesäkartoitusten sekä sähkökalastusmenetelmän avulla. Työn tarkoituksena on tarkastella Kalkkistenkosken luontaisen taimenkannan kasvuun vaikuttavia tekijöitä, sekä ne huomioon ottaen mahdollistaa hoitotoimille paras mahdollinen lopputulos. Kalkkistenkosken taimenkannan hoito- ja tutkimusprojekti on vielä kesken. Tässä vaiheessa voidaan kuitenkin kutevaa kantaa eniten rajoittavana tekijänä pitää järvivaellukselta palaavien suurten kutukalojen puutetta. Poikastiheyttä eniten rajoittavia tekijöitä taas ovat kosken perkaamisesta johtuva kutualueiden ja poikashabitaatin puute, sekä näiden tekijöiden alueellisen yhteyden puuttuminen ja säännöstelystä johtuva voimakas vedenpinnan korkeuden vaihtelu.