Barns coping strategier under lång sjukhusvistelse ur ett salutogenetiskt perspektiv
Heerman, Ida; Kaukua, Tuuli (2016)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016111416125
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016111416125
Tiivistelmä
Detta examensarbete är i samarbete med Project Liv. Syftet med examensarbetet är att
kartlägga vad tidigare forskning säger om barns coping strategier och hur dessa kan bidra
till känsla av sammanhang i barnens vardag på sjukhuset. Med frågeställningarna
som stöd undersöks hur forskning beskriver coping strategier som stödjer hanterbarhet
och begriplighet och hur forskning beskriver faktorer som stödjer den meningsfulla vardagen
på sjukhuset. Metoden för arbetet är forskningsöversikt där strukturen är den
samma som i en systematisk litteraturstudie. Till analysen används en kvalitativ analys
med en deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen är Salutogenes med perspektivet
Känsla av Sammanhang, även kallat SOC (sence of coherence). Sammanlagt har 16 artiklar
har inkluderats i arbetet, efter en färdig kvalitetsgranskning. Resultaten påvisar att
coping strategier som stödjer barnens hanterbarhet är aktiva och passiva coping strategier.
Religion och böner är också en viktig del och även fysiska aktiviteter och medicinska
lekar. Via leken upplever barnen en känsla av kontroll och dessa är coping strategier
som stödjer begripligheten. Rollekar och att ha bekanta leksaker runt omkring sig
medför även det kontroll och ökar på barnets trygghet. Informationen till barnen och
föräldrarna har en stor inverkan på barnen och föräldrarnas upplevelse av begriplighet.
Att barnen får bekanta sig med sin omgivning och sjukhusapparatur stödjer också begripligheten.
Faktorer som stödjer den meningsfulla vardagen är: meningsfulla aktiviteter;
optimistiskt tänkande; positiva bilder; självtalande; lekar där det är positiva slut och
hopp om tillfrisknande; bekräftelse och beröm till barnen, men också välgörenhetsarbete
som barn är aktiva inom. När barnen förses med möjligheten att utföra dessa aktiviteter
som stödjer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, kan de uppnå en
känsla av sammanhang. De coping strategier som barnen drar nytta av att använda sig
av har visat sig kunna möjliggöra att de fortsättningsvis kan känna sig delaktiga i sin
vardag och uppleva meningsfullhet. Detta sker då de får ta del av åldersenlig information
som angår deras vård, får engagera sig i meningsfulla aktiviteter (lek) och fortsätter
med de rutiner och vanor som hört vardagen till före sjukhusvistelsen.
kartlägga vad tidigare forskning säger om barns coping strategier och hur dessa kan bidra
till känsla av sammanhang i barnens vardag på sjukhuset. Med frågeställningarna
som stöd undersöks hur forskning beskriver coping strategier som stödjer hanterbarhet
och begriplighet och hur forskning beskriver faktorer som stödjer den meningsfulla vardagen
på sjukhuset. Metoden för arbetet är forskningsöversikt där strukturen är den
samma som i en systematisk litteraturstudie. Till analysen används en kvalitativ analys
med en deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen är Salutogenes med perspektivet
Känsla av Sammanhang, även kallat SOC (sence of coherence). Sammanlagt har 16 artiklar
har inkluderats i arbetet, efter en färdig kvalitetsgranskning. Resultaten påvisar att
coping strategier som stödjer barnens hanterbarhet är aktiva och passiva coping strategier.
Religion och böner är också en viktig del och även fysiska aktiviteter och medicinska
lekar. Via leken upplever barnen en känsla av kontroll och dessa är coping strategier
som stödjer begripligheten. Rollekar och att ha bekanta leksaker runt omkring sig
medför även det kontroll och ökar på barnets trygghet. Informationen till barnen och
föräldrarna har en stor inverkan på barnen och föräldrarnas upplevelse av begriplighet.
Att barnen får bekanta sig med sin omgivning och sjukhusapparatur stödjer också begripligheten.
Faktorer som stödjer den meningsfulla vardagen är: meningsfulla aktiviteter;
optimistiskt tänkande; positiva bilder; självtalande; lekar där det är positiva slut och
hopp om tillfrisknande; bekräftelse och beröm till barnen, men också välgörenhetsarbete
som barn är aktiva inom. När barnen förses med möjligheten att utföra dessa aktiviteter
som stödjer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, kan de uppnå en
känsla av sammanhang. De coping strategier som barnen drar nytta av att använda sig
av har visat sig kunna möjliggöra att de fortsättningsvis kan känna sig delaktiga i sin
vardag och uppleva meningsfullhet. Detta sker då de får ta del av åldersenlig information
som angår deras vård, får engagera sig i meningsfulla aktiviteter (lek) och fortsätter
med de rutiner och vanor som hört vardagen till före sjukhusvistelsen.