Studerandes syn på ett rehabiliterande arbetssätt : En empirisk kvalitativ studie

Abstract

Syftet med det här examensarbetet är att poängtera vilken betydelse rehabilitering har på olika avdelningar, vilka aktiviteter som är rehabiliterande samt sjukskötarens roll i förverkligande av rehabilitering. Frågeställningarna är följande: Vilka rehabiliterande aktiviteter kan man utöva på en vårdavdelning, på vilket sätt kan man som sjukskötare arbeta mera rehabiliterande och vilken roll har sjukskötaren i den rehabiliterande vården i ett team? Examensarbetet är en del av VATA-projektet och frågorna i detta arbete var färdigt uppgjorda för projektet. Sjukskötarstuderande har svarat på frågorna utgående från den avdelning som de gjorde sin sista sjukskötarpraktik på hösten 2015. Som datainsamlingsmetod har man använt enkät och som analysmetod har skribenten använt kvalitativ innehållsanalys. Till den teoretiska utgångspunkten i detta arbete har Lydia Halls Care, Core and Cure modell använts. I resultatet framkommer tre större helheter och under varje helhet finns olika många underkapitel. Första frågeställningen är indelad i aktivering av patienten, kinestetik och handledning. Den andra frågeställningen indelas i vårdåtgärder, kunskap, kinestetik och planering. Sista och tredje frågeställningen har indelats i sjukskötaren en nyckelroll och sjukskötarens närvaro hos patienten.

The aim of this study is to present the importance of rehabilitation in different wards, which activities are rehabilitative and the nurse’s role in the realization of rehabilitation. The questions used for the study are following: What rehabilitative activities can you practice on a ward? In what way can a nurse work more rehabilitative and what is nurse’s role in the rehabilitative care in a team? This work is a part of the VATA-project and the data collection for this study was already made by the project. Nursing students answered the questions depending on what ward they worked on their last practice in nursing education in the autumn of 2015. A questioner was used as data collection method and the data was analyzed using qualitative content analysis. As the theoretical framework Lydia Halls Care, Core and Care model has been used. The result shows three main categories and every category consists of a various amount of under categories. In the result the first question is divided into activation of the patient, kinesthetic and supervision. The second question is divided into care measures, knowledge, kinesthetic and planning. The last question is divided into nurse a key role and nurses’ presence in the patient.

Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on välittää kuntoutuksen tärkeyttä osastoilla, mitkä toiminnat ovat kuntouttavia sekä sairaanhoitajan rooli kuntoutuksen toteuttamisessa. Opinnäytetyössä esiintyvät kysymykset ovat seuraavat: Millaisia kuntouttavia toimintoja voi tehdä eri osastoilla, millä tavalla sairaanhoitaja voi työskennellä kuntouttavammin ja mikä on sairaanhoitajan rooli kuntouttavan hoidon tiimityössä. Tämä opinnäytetyö on osa VATA-hanketta ja työn kysymykset olivat valmiiksi tehty hanketta varten. Sairaanhoitajaopiskelijat ovat vastanneet hankkeen kysymyksiin sen perusteella missä he suorittivat viimeisen harjoittelujakson syksynä 2015. Tiedonkeruumenetelmänä on käytetty kyselylomaketta ja analyysimenetelmänä laadullista sisällönanalyysia. Teoreettisena viitekehyksenä on käytetty Lydia Hallin Care, Core and Cure model. Tämän opinnäytetyön tulos on jaettu kolmeen suurempaan kokonaisuuteen ja joka kokonaisuuden alta löytyy eri määrä alaluokkia. Ensimmäinen kysymys jakautuu potilaan aktivointiin, kinestetiikkaan sekä ohjaukseen. Toinen kysymys on jaettu hoito toimenpiteisiin, tietoon, kinestetiikkaan sekä suunnitteluun. Kolmas ja viimeinen kysymys on jaettu sairaanhoitaja avainasemassa ja sairaanhoitajan läsnäolo potilaan luona.