"Vi ska hålla hela arbetslivet" : En undersökning om användningen av ett ergonomiskt arbetssätt bland vårdpersonal inom äldreomsorgen

Abstract

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ergonomin används rent praktiskt bland vårdpersonal inom äldreomsorgen, hur belastningsskador hos vårdpersonalen kan undvikas och förebyggas samt hur vårdpersonalens kunskaper kring ett ergonomiskt arbetssätt kan förbättras.

Examensarbetet är en kvalitativ studie och informationen har samlats in genom intervjuer av sex personer ur vårdpersonalen, sjukskötare och närvårdare, på ett äldreboende i Österbotten. Resultatet har därefter tolkats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys mot undersökningsstudiens bakgrund, teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkter som använts i detta lärdomsprov är Katie Erikssons teori om hälsa samt världshälsoorganisationen WHOs definition av hälsa.

I resultatet framkommer det att den teoretiska kunskapen om ergonomi till stor del finns bland vårdpersonalen, men att det är faktorer och omständigheter, såsom utrymmen, användningen av hjälpmedel, planering och stress i kombination med den egna inställningen och motivationen som påverkar det praktiska utförandet av ett ergonomiskt arbetssätt. Informanterna ansåg att praktisk skolning i ergonomi och kinestetik regelbundet behövs för hela vårdpersonalen för att ett ergonomiskt arbetssätt ska anammas och upprätthållas.

The aim of this study is to examine how nurses use ergonomics in elderly care, how to prevent and avoid strain injuries among nursing staff and how to improve nurses’ knowledge of ergonomics.

This thesis is a qualitative interview study based on interviews done with six nurses, both nurses and practical nurses, working in an elderly home in Ostrobothnia. The results have been analyzed through qualitative content analysis, in relation to the background of the thesis, the theoretical basis and earlier studies. Katie Eriksson´s health theory and the definition of health by the World Health Organization were used as theoretical base in this thesis.

The result of this study shows that although nurses have the theoretical knowledge of ergonomics, circumstances such as working spaces, the use of equipment, planning and stress, in combination with nurses own attitude and motivation affects the implementation of ergonomics in elderly care. The way to maintain and apply ergonomics in nursing is by regular practical training in ergonomics and kinesthetics for all nursing staff, according to the informants.

Tämän opinnäytetyön tarkoitus on tutkia millä tavalla hoitohenkilöstö käyttää ergonomia vanhustenhuollossa, miten hoitohenkilöstön rasitusvammoja voidaan välttää ja ehkäistä ja millä tavalla hoitohenkilöstön tietoa ergonomisestä työtavasta voi parantua.

Opinnäytetyö on laadullinen haastattelututkimus, missä tietoa kerättiin haastattelemalla kuusi hoitajaa. Haastatteluun osallistuivat Pohjanmaalla vanhainkodissa työskenteleviä sairaanhoitajia ja lähihoitajia. Tulokset analysoitiin laadullisen sisällönanalyysin kautta vertailemalla niitä teoreettisen taustan ja aikaisemmin tehtyjen tutkimusten vastaan. Teoreettisena peruskohteena käytettiin Katie Erikssonin terveysteoriaa ja World Health Organizationin terveyden määritelmää.

Tulokset osoittivat että vaikka hoitohenkilöstöllä on aika paljon teoreettista tietoa ergonomiasta, eri tekijät kuten työskentelytilat, työn suunnittelua, apuvälineiden käyttö, henkilökunnan stressiä sekä oma asenne ja motivaatio, vaikuttavat siihen, miten ergonomia käytetään hoitotyössä. Haastateltavat olivat sitä mieltä että kinestetiikan ja ergonomian säännöllistä käytännön koulutusta tarvitaan kaikille hoitajille jotta ergonomista työtapaa saadaan työpaikalla ylläpidettyä.