Mental föreställningsförmåga : En interventionsstudie med unga kvinnliga artistiska gymnaster

Abstract

Mental föreställningsförmåga är en av de mest använda mentala träningsteknikerna inom idrottsvärlden idag (Hassmén et al 2009 s. 185). Mental träning används t.ex. för att reglera känslor, hantera stressiga situationer, före tävling eller för att förbättra den grenspecifika tekniken. (Crespo et al 2006) Syftet med detta arbete var att ta reda på hur den mentala föreställningsförmågan förändras och vilka komponenter i föreställningen som genomgår störst, respektive minst förändring. En intervention på tre eller fem veckor utfördes i maj 2016. I interventionen deltog sex kvinnliga artistiska gymnaster i åldern 12–14 år från Helsingfors Gymnastikklubb. Föreställningsförmågan tränades under interventionsperioden enligt PETTLEP-modellen. Målet med interventionen var att utveckla den mentala föreställningsförmågan hos deltagarna. Arbetets metod är interventionsfallstudie och ansatsen är kvantitativ. Den mentala föreställningsförmågan utvärderades med självskattningsformulär, som gjordes före interventionsperioden och efter den. Fyra av deltagarna deltog i en fem veckor lång intervention, medan två av deltagarna var med i en tre veckor lång intervention. Deltagarna utförde tre till fyra sessioner per vecka där den mentala föreställningsförmågan tränades. Resultaten kunde påvisa en förändring i föreställningsförmågan hos alla deltagare. Alla komponenter förutom smak-komponenten förbättrades. Den största utvecklingen skedde i hur lätt föreställningen skapades, medan kontrollkomponenten genomgick den minsta förändringen enligt resultaten.

Mental imagery is one of the most used mental techniques in sports today (Hassmén et al 2009 p. 185). Mental imagery is for example used to regulate emotions, to cope with stressful situations, to improve your sport specific technique or before competitive performances (Crespo et al 2006). The purpose of this thesis was to examine how the imagery ability is changed and which elements in the imagery that undergo the most significant change. A three-week or five-week long intervention was executed in May 2016. Six female artistic gymnasts (12–14 years of age) from Helsingfors Gymnastikklubb took part in the intervention. The imagery ability was practiced with the PETTLEP approach. The goal of the intervention was to develop the imagery ability in the participants. The method of this thesis is intervention case study and the approach is quantitative. The imagery ability was evaluated with self-assessment questionnaires that were done before the intervention and after it. Four of the participants took part in a five-week long intervention, while two participants participated for three weeks. The participants executed three or four imagery sessions per week where the imagery ability was practiced. The results showed a change in the imagery ability among all participants. All elements in the imagery was improved except the taste component. How easily the image was created developed the most, while the control of the imagery remained almost the same.

Mielikuva on yksi käytetyimmistä tekniikoista urheilun mentaalivalmennuksessa (Hassmén et al. 2009 s. 185). Mielikuvia voidaan käyttää esim. tunteiden säätelyyn, stressitilanteiden hallintaan, ennen kilpailua ja suoritustekniikan parantamiseen(Crespo et al. 2006). Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, miten mielikuvataitoa voidaan muuttaa ja mitkä komponentit mielikuvataidossa kehittyvät eniten. Viiden tai kolmen viikon interventiot suoritettiin toukokuussa 2016. Interventioon osallistui kuusi naispuolista telinevoimistelijaa iässä 12-14v voimisteluseurasta (Helsingfors Gymnastikklubb). Mielikuvataitoa harjoiteltiin PETTLEP mallin mukaan intervention aikana. Intervention tavoitteena oli kehittää osallistujien mielikuvataitoja. Tutkimusmenetelmänä on käytetty interventiotapatutkimusta ja lähestymistapa on kvantitatiivinen. Mielikuvataito arvioitiin itsearviointilomakkeella ennen interventioita ja sen jälkeen. Neljä kuudesta osallistujasta oli mukana interventiossa viisi viikkoa ja kaksi voimistelijaa osallistuivat kolme viikkoa. Kaikki osallistujat tekivät kolme tai neljä mielikuvataidon harjoitusta viikossa. Tuloksesta kävi ilmi, että kaikkien voimistelijoiden mielikuvataidot olivat muuttuneet interventiolla. Kaikki osa-alueet paitsi maku-komponentti kehittyi. Mielikuvan tuottaminen kehittyi eniten ja vähäisin muutos tapahtui mielikuvan hallinnassa.