”Går allting för fort kommer andra tro att jag är frisk innan jag faktiskt är frisk” : En kvalitativ studie om ätstörningspatienters subjektiva upplevelser av ätstörning och tillfrisknande

Abstract

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur patienter med ätstörning beskriver sina egna upplevelser av sjukdomen och tillfrisknandet. Genom att vi inom vården får mer kunskap och förståelse kan man utveckla beredskapen och lättare känna till vad en ätstörning är, bakomliggande- och vidmakthållande faktorer, samt vad som stöder tillfrisknandet. Frågeställningen är: Hur beskriver ätstörningspatienter sina egna upplevelser av ätstörningen och tillfrisknandet från sjukdomen?

Studien är en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in data. Som teoretisk utgångspunkt valdes Fairburns (2003) transdiagnostiska teori. För att analysera data från intervjuerna användes kvalitativ innehållsanalys. I tolkningen jämfördes resultatet med tidigare forskning inom samma ämne. Examensarbetet är ett beställningsarbete för Fredrikakliniken och bygger vidare på en tidigare studie som sammanställts av Isomaa och Isomaa (2014).

Resultatet delades in i tre huvudkategorier och under varje huvudkategori två kategorier. Det framkom i resultatet att det tydligt fanns en skillnad i hur informanterna upplevde en ätstörning före de insjuknade och hur de ser på sjukdomen idag. Bland de faktorer som försvårat tillfrisknandet dök rädslan att tappa kontrollen och rädslan att bli frisk upp. En av de faktorerna som underlättat i tillfrisknandet var viljan att bli frisk och få uppleva livet utan sjukdomen. Att vara frisk från ätstörningen innebar för informanterna att man kan lyssna till sin egen kropp och följa den utan att ätstörningen tar kontrollen.

Tutkimuksen tavoite on selvittää miten potilaat, joilla on syömishäiriöitä kuvastaa kokemuksiaan sairaudesta ja paranemisesta. Jos voimme saada enemmän tietoa ja ymmärrystä on helpompi tietää minkälainen syömishäiriö on, mitkä ovat syyt sairauden takana ja ylläpito tekijät sekä tavat tukea elpymistä. Kysymys on: Miten kuvailisit syömishäiriö potilaan omia kokemuksia syömishäiriöstä ja sairaudesta toipumisesta?

Tutkimus on laadullinen ja haastattelua on käytetty tiedonkeruumenetelmä. Teoreettiset lähtökohdat on valittu Fairburnin (2003), transdiagnostisesta teoriasta. Data-analyysi haastattelua käytettiin laadullista sisällön analyysia. Tuloksia tulkittaessa niitä verrattiin edelliseen tutkimukseen samasta aiheesta. Teos on tilattu (toimii) Fredrika-klinikalta ja perustuu aiempaan tutkimukseen jonka Isomaa ja Isomaa (2014) on tehnyt.

Tulokset jaettiin kolmeen pääryhmään ja kaikki tärkeimmät kahteen ryhmään. Todettiin, että on olemassa selvä ero siinä, miten informantit kokeneet syömishäiriö ennen sairaantumista ja miten he näkevät taudin tänään. Tekijöitä, jotka haittasivat toipumisessa oli pelko kontrollin menettämisestä ja pelko toipua. Yksi niistä tekijöistä, joka helpotti toipumista oli halu tulla terveeksi ja saada kokea elämää ilman sairautta.

The aim of this study is to investigate how patients with eating disorders describe their experiences of the illness and the recovery. By gaining more knowledge and understanding we can better understand the maintaining factors, as well as support the recovery and improve the treatment. The research question that was used for the study is: How do eating disorder patients describe their own experiences of the eating disorder and the recovery?

The thesis is a qualitative interview study in which semi-structured interviews were used to collect data. As a theoretical basis was chosen the transdiagnostic theory by Fairburn (2003). Qualitative content analysis was used to analyze the data from the interviews. The results were compared with previous research on the same subject. The thesis is a commissioned work for Fredrikakliniken and builds on a previous study compiled by Isomaa and Isomaa (2014).

The results were divided into three main categories and each main category contain two categories. It emerged in the result that there clearly was a difference in how informants experienced an eating disorder before they became ill and how they see the disease today. Among the factors that hampered the recovery appeared the fear of losing control and the fear of getting well. One of the factors that facilitated the recovery was the desire to get healthy and to be able to experience life without the eating disorder. Being recovered from the eating disorder meant for the informants that you should be able to listen to your own body and follow it without the eating disorder taking control.