Den svenskspråkiga barnmorskeutbildningen på Helsingfors sjukvårdsinstitut och Arcada
Aalto, Jannika (2017)
Yrkeshögskolan Arcada
2017
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201704235163
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201704235163
Tiivistelmä
Detta examensarbete är ett beställningsverk av yrkeshögskolan Arcada. Syftet med arbetet är att intervjua barnmorskelärare Gunborg Gardberg och Pirjo Väyrynen och kartlägga de år de jobbade på Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut (HSSI) och Arcada samt att fylla de luckor som finns i HSSI:s historik, och utforska viktiga element inom utbildningen. Studien består av två kvalitativa, narrativa intervjuer (Kvale & Brinkman 2014) Materialet har analyserats enligt Labovs standardram för narrativ analys. (Labov 1972; Labov och Waletzky 1967) Studiens centrala frågeställningar är:
1. Hur såg den svenska barnmorskeutbildningen ut på HSSI och Arcada?
2. Hur förändrades/utvecklades utbildningen i och med de strukturella förändringarna utbildningen gick igenom?
Som teoretisk referensram används EU:s Barnmorskedirektiv 2005/36/EG Artikel 40. Resultaten beskriver hur de strukturella förändringarna påverkat utbildningen, och framförallt skapat stress hos barnmorskelärarna, men hur utbildningen ändå alltid haft samma värderingar, trots att EU-direktiven kom till på 90-talet. Utmaningarna med utbildningen, enligt lärarna var bl.a. stressen som de strukturella förändringarna innebar, få platser på fältpraktiker, bristen på läromedel, att vara ensam ansvarig lärare och de nya elektroniska utmaningarna som implementerades under 90-talet.
1. Hur såg den svenska barnmorskeutbildningen ut på HSSI och Arcada?
2. Hur förändrades/utvecklades utbildningen i och med de strukturella förändringarna utbildningen gick igenom?
Som teoretisk referensram används EU:s Barnmorskedirektiv 2005/36/EG Artikel 40. Resultaten beskriver hur de strukturella förändringarna påverkat utbildningen, och framförallt skapat stress hos barnmorskelärarna, men hur utbildningen ändå alltid haft samma värderingar, trots att EU-direktiven kom till på 90-talet. Utmaningarna med utbildningen, enligt lärarna var bl.a. stressen som de strukturella förändringarna innebar, få platser på fältpraktiker, bristen på läromedel, att vara ensam ansvarig lärare och de nya elektroniska utmaningarna som implementerades under 90-talet.