Bemötande av och god kommunikation med traumatiserade flyktingbarn : En bemötande- och kommunikationsmodell för studerande och professionella inom social- och hälsovården

Abstract

Under flyktingströmmen 2015-2016 kom barn och vuxna till Finland för att söka skydd från krig, våld och svält. Barn som genomgått traumatiska upplevelser har tendens att utveckla psykiska trauman, t.ex. posttraumatisk stresstörning och depression. Arbetet fokuserar på psykiskt trauma eftersom det är någonting professionella inom social- och hälsovården kan räkna med i mötet med flyktingbarn. Det är viktigt att traumatiserade flyktingbarns behov tas på allvar. Etiskt förhållningssätt, människosyn och människovärde är av stor vikt i möten och kommunikationen med traumatiserade flyktingbarn.

Examensarbetet ingår i projektet Resursstarka barn – mångkulturell vård och omsorg bland barn och familjer. Arbetets syfte är att beskriva vad psykiskt trauma hos flyktingbarn innebär och att utreda vad som hos professionella bör beaktas i bemötande och kommunikation i arbetet med traumatiserade flyktingbarn. Målet är att sammanställa en modell för bemötande och kommunikation, för både studerande och professionella inom vård- och sociala yrken. Frågeställningarna är: Hur tar sig psykiskt trauma uttryck hos flyktingbarn? Vad bör professionella inom social- och hälsovården tänka på i bemötandet och kommunikationen med flyktingbarn?

Metoder i arbetet är litteraturöversikt. I genomgång av evidensbaserat material, så som artiklar och forskningar, var målet att hitta relevant litteratur som stöder syftet och frågeställningarna i arbetet. Det insamlade materialet stöder utvecklingen av slutprodukten; en modell för bemötande och kommunikation. Modellen arbetas fram utifrån den information som samlas in under examensarbetsprocessen. Den framställda modellen laddas upp på en hemsida sammankopplat med projektet. Resultat av forskningar och annan litteratur påvisar att det finns viktiga faktorer som man bör tänka på i bemötande av och kommunikation med traumatiserade flyktingbarn.

Vuosina 2015-2016 Suomeen tuli pakolaisvirta koostuen lapsista ja aikuisista, jotka hakivat suojaa sodalta, väkivallalta ja nälänhädältä. Traumaattisia kokemuksia kokenut lapsi saa usein pysyviä vammoja, niin sanottuja psyykkisiä traumoja, kuten esim. post-traumaattinen stressihäiriö ja masennus. Opinnäytetyö keskittyy psyykkiseen traumaan, koska se on yleinen ongelma pakolaislapsilla, johon ammattilaisten sosiaali- ja terveydenhuollonalalla on syytä varautua tapaamisissaan heidän kanssaan. On tärkeää ottaa lasten tarpeet vakavasti, erityisesti traumatisoituneiden lasten tarpeet. Eettisellä asenteella, inhimillisyydellä ja ihmisarvolla on suuri merkitys hoidossa sekä viestinnässä traumatisoituneiden pakolaislasten kanssa.

Opinnäytetyö on osa Resursstarka barn – mångkulturell vård och omsorg bland barn och familjer – projektia. Tutkielman tarkoitus on kuvata mitä psyykkinen trauma pakolaislapsilla tarkoittaa ja tutkia mitä se viestinnässä ja hoidossa merkitsee. Lisäksi tarkoitus on koota hoidon- ja viestinnän malli sekä opiskelijoille että ammattilaisille sosiaali- ja terveydenhuollonalalle. Tutkimuskysymykset ovat seuraavat: Miten psyykkinen trauma ilmenee pakolaislapsilla? Mitä ammattilaisten sosiaali- ja terveysalalla pitää huomioida työssämme pakolaislasten kanssa viestinnässä ja hoidossa?

Opinnäytetyön menetelmiksi on valittu kirjallisuustutkimus ja sisällön analyysi. Katsauksessa näyttöön perustuvaan materiaaliin, kuten artikkeleihin ja tutkimuksiin, tavoitteena on löytää relevanttia kirjallisuutta, mikä tukee tavoitteenasettelua ja kysymyksiä, sekä tukee lopputuotetta, hoidon- ja viestinnän mallia. Tarkoituksena on edistää viestintää ja hoitoa ammattilaisen keskuudessa, jotka työssään kohtaavat traumatisoituneita pakolaislapsia. Tutkimusten ja muun kirjallisuuden perusteella löytyy tärkeitä tekijöitä, joita tulee ajatella viestinnässä ja hoidossa traumatisoituneiden pakolaislasten kanssa.

During the refugee stream in 2015-2016 both children and adults came to Finland to seek safety from war, violence and starvation. Children who have undergone traumatic experiences tend to develop psychological traumas, such as posttraumatic stress disorder and depression. In this thesis the focus lies on psychological traumas, since they are something professionals within health- and social care should consider when meeting refugee children. The needs of traumatized children need to be taken seriously. Encountering and communication need to be done in a humanely and ethically correct manner.

This thesis is part of the project Resursstarka barn – mångkulturell vård och omsorg bland barn och familjer. The purpose of the thesis is to describe what psychological trauma for refugee children is and to investigate what professionals within health- and social sectors, need to consider when encountering and communicating with traumatized refugee children. Our aim is to answer the following questions: How do psychological traumas manifest themselves in refugee children? What aspects should professionals in healthcare and social sectors consider when encountering and communicating with refugee children?

Research methods in this process are literature review and content analysis. The aim of the review of evidence-based material, such as articles and researches, was to find relevant literature supporting the purpose and research questions in order to develop the final product; a model for encountering and communication. The findings are presented on a website connected to the project. Research and other literature show that there are important factors that should be considered when encountering and communicating with traumatized refugee children.