Barns och vårdnadshavares delaktighet i den småbarnspedagogiska verksamheten

Abstract

Syftet med forskningen är att belysa hur vårdnadshavarna ser på sin egen och på sina barns möjlighet till delaktighet inom den småbarnspedagogiska verksamheten samt vilken form av delaktighet som skulle kännas meningsfull. Frågeställningarna är: På vilket sätt upplever vårdnadshavarna att de har möjlighet att påverka planeringen, förverkligandet och utvärderingen av verksamheten inom småbarnspedagogiken? På vilket sätt upplever vårdnadshavarna att deras barn har möjlighet att påverka planeringen, förverkligandet, och utvärderingen av verksamheten inom småbarnspedagogiken? Vilken form av delaktighet upplever vårdnadshavarna som meningsfull för egen del? Vilken form av delaktighet upplever vårdnadshavarna som meningsfull för sina barns del? Bakgrund: De nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik tas i bruk 1.8.2017. I de nya grunderna betonas vårdnadshavarnas och barnens delaktighet starkt. Metod: Som datainsamlingsmetod används två fokusgruppdiskussioner och en personlig diskussion med sammanlagt sju respondenter. Det transkriberade materialet analyseras genom innehållsanalys. Resultat: Vårdnadshavarna saknar tillräcklig insyn i barnens vardag inom den småbarnspedagogiska verksamheten för att kunna uttala sig om barnens delaktighet. Kommunikationen mellan vårdnadshavare och personal är delvis bristfällig. För vårdnadshavarnas del bygger delaktighet på samarbete. Ur vårdnadshavarnas tankar kring barnens delaktighet kan man urskilja synen på det kompetenta barnet med tanken om barnet som aktiv aktör i utformandet av sin vardag. Konklusioner: Personalen behöver bli bättre på att kommunicera med vårdnadshavarna och utveckla strategier för att belysa barnens vardag inom den småbarnspedagogiska verksamheten för vårdnadshavarna. Formen av delaktighet som vårdnadshavarna upplever som meningsfull är diskussioner kring pedagogik och aktuella teman. För barnens del anses det meningsfullt att vara delaktig i konkreta vardagliga situationer som direkt påverkar barnens kompetens och trivsel inom den småbarnspedagogiska verksamheten.

Aim: the aim is to illustrate caregivers and their children’s experience of participation in daycare and what kind of participation they would find meaningful. Key questions are: How do caretakers find their own possibility to participate in planning, actualizing and evaluating the practice in daycare? How do caretakers find their children’s possibility to participate in planning, actualizing and evaluating the practice in daycare? What kind of participation would caretakers find meaningful on the behalf of themselves? What kind of participation would caretakers find meaningful on the behalf of their children? Background: The new national core curriculum for daycare, starting from August 1st 2017, emphasizes strongly both caregivers and children’s participation. Method: as a method two focus group discussions and one individual discussion is used. Result: The caregivers don’t know enough about their children’s day at the daycare to be able to comment about their participation. The communication between caregivers and teachers doesn’t always run smoothly. The caregivers define participation in daycare from their own point of view as cooperation. Caregivers find their children as competent persons who like to take part in modeling their environment. Conclusion: The teachers need to develop strategies for communication and to illustrate the day of the child at the preprimary education for the caregivers. The caregivers would like to participate in discussions about pedagogy and current topics. The caregivers think their children would like to participate in everyday events that improve their competence and well-being.

Tavoite: Tavoitteena on selvittää huoltajien kokemusta omasta ja lapsensa osallisuudesta varhaiskasvatustoiminassa. Tutkimuskysmykset ovat: Miten huoltajat kokevat mahdollisuuttaan osallistua varhaiskasvatustoiminnan suunnitteluun, toteuttamiseen ja arvioimiseen? Miten huoltajat kokevat lastensa mahdollisuutta osallistua varhaiskasvatustoiminnan suunnitteluun, toteuttamiseen ja arvioimiseen? Mikä tapa osallistua olisi mieluinen huoltajien näkökulmasta? Mikä tapa osallistua olisi huoltajien mielestä mieluinen lasten näkökulmasta? Tausta: 1.8.2017 käyttöön otettavassa varhaiskasvatussuunnitelmassa painotetaan lasten ja huoltajien osallisuutta toiminnassa. Menetelmä: Menetelmänä käytetään kahta fokusrymhmäkeskustelua ja yhtä henkilökaohtaista keskustelua. Tulos: Huoltajilta puuttuu tarpeeksi tarkka näkemys heidän lapsensa arjesta varhaiskasvatustoiminnassa, jotta he voisivat lausua mielipiteensä lapsensa osallisuudesta. Huoltajien näkemyksen mukaan osallisuus perustuu yhteistöhön. Kommunikaatio henkilökunnan ja huoltajien välillä on osittain puutteellista. Huoltajat määrittelevät osallisuutta yhteistyönä. Huoltajat näkevät lapsensa pätevänä, aktiivisena toimijana. Päätelmä: Kommunikaatiota henkilökunnan ja huoltajien välillä pitää parantaa. Henkilökunnan täytyy luoda tapa välittää huoltajille tieto lapsen arjesta varhaiskasvatustoiminnassa. Huoltajat pitävät keskusteluja pedagogiikasta ja ajankohtaisista teemoista mielekkäänä tapana osallistua ja vaikuttaa toimintaan. Lapsille on mielekästä osallistua arkisiin tilainteiin, jotka suoraan vaikuttavat lasten osaamiseen ja viihtyvyyteen.