Betydelsen av debriefing inom akutsjukvården : En kvalitativ litteraturstudie

Abstract

Att arbeta inom akutsjukvården innebär ett dagligt inslag av trauman, våld, olyckor och död. För att orka med detta och behålla sin personliga hälsa är det viktigt att få stöd, exempelvis i form av debriefing. Utan stöd kan personalen drabbas av både fysiska och psykiska sjukdomar. Debriefing innebär en genomgång av en händelse.

Syftet med denna studie är belysa värdet av debriefing inom akutsjukvården. Studien ger också en inblick i vad posttraumatiskt stressyndrom är och presenterar olika debriefing modeller. Studien syftar också till att ge personalen och ledningen inom akutsjukvården en djupare inblick i varför debriefing bör tillämpas på arbetsplatsen.

Skribenten har utifrån en kvalitativ litteraturstudie försökt besvara frågeställningarna utgående från 11 vetenskapliga artiklar som tangerar ämnet. Dessa presenteras i en bilaga i form av en resumé. Utgående från en kvalitativ innehållsanalys växte fem kategorier fram. Som teoretisk utgångspunkt valdes Aaron Antonovskys modell KASAM. De kategorierna som växte fram var debriefing på individnivå, debriefing som stöd för gruppen, tid och plats för debriefing, upplägg för debriefing samtalet och personalens attityder gällande debriefing. Efter resultatredovisningen har läsaren fått en djupare inblick i debriefingens betydelse för akutvårdspersonalen.

Ensihoito sisältää päivittäistä kohtaamista trauman, väkivallan, tapaturman ja kuoleman kanssa. Jotta tällaista arkea jaksaisi ja jotta oma terveys säilyisi, on tärkeä saada tukea esimerkiksi jälkipuinnin (debriefing) muodossa. Ilman tukea henkilökunta voi kärsiä sekä fyysisistä että psyykkisistä sairauksista. Jälkipuinnin kanssa tarkoitetaan tapahtuman läpikäyntiä.

Tutkimuksen tarkoitus on valaista jälkipuinnin arvoa sairaanhoidossa. Tutkimus selventää myös mitä traumaperäisellä stressihäiriöllä tarkoitetaan ja esittää jälkipuinnin eri malleja. Tarkoituksena tutkimuksessa on myös antaa syvempää tietämystä ensihoidon henkilökunnalle ja johdolle, miksi jälkipuintia tulisi hyödyntää työpaikalla.

Kirjailija on kvalitatiivisen kirjallisuuskatsauksen avulla pyrkinyt vastaamaan kysymyksiin 11 aiheeseen koskevan tieteellisen artikkelin perusteella. Nämä ovat esitettynä yleiskatsauksena liitteissä. Kvalitatiivisen sisältötarkastuksen perusteella 5 aihealuetta nousi esiin. Teoreettiseksi lähtökohdaksi valittiin Aaron Antonovskyn KASAM-malli. Esiin nousseet alueet olivat jälkipuinti yksilötasolla, jälkipuinti ryhmätukena, jälkipuinnin aika ja paikka, jälkipuinnin järjestely ja henkilökunnan asenne jälkipuintia kohtaan. Tulosselvityksen jälkeen lukijalla tulisi olla syvempi ymmärtämys jälkipuinnin merkityksestä ensihoitohenkilökunnalle.

Working in the emergency care is combined with a daily dose of trauma, violence, accidents and death. To cope with these situations it is important to maintain you own personal health and to this you will need support, for example by getting debriefing. Without support you may suffer from both physical and mental illnesses. Debriefing means a summary of an event.

The meaning of this study is to lighten the value of debriefing regarding emergency care. The study also gives the reader an insight in what posttraumatic stress means and it also presents different kinds of debriefing models. The aim is to give the staff and staff leaders a deeper insight in why it is important to use debriefing at the workplace.

The writer has through a qualitive literature study consisting of 11 scientific articles tried to answer the questions. These articles are presented in a resume. Through qualitative content analysis emerged five categories. As a theoretical point of care Aaron Antonovskys model KASAM was chosen. The categories were debriefing on an individual basis, debriefing as a support system for the group, time and place for debriefing, approach for the debriefing session, and the personnel’s attitudes regarding debriefing. After the conclusion of the study the readers has gotten a deeper insight in debriefings meaning for the emergency personnel.