Virkeskvalitet i tallkulturer som skadats av älg : En inventering av bestånd på Kimitoön

Abstract

I detta arbete gjordes en undersökning på Kimitoön i tallbestånd som blivit anmälda för skada som orsakats av älg och i tallbestånd som inte hade blivit skadeanmälda. I arbetet observerades också hur älgskadade tallbestånd hade utvecklat sig efter att de hade vuxit förbi älgskaderisken samt om de ännu var utvecklingsdugliga. Älgskadornas kontinuitet observerades också. Kimitoön valdes som område eftersom det är ett naturligt avgränsat område med relativt stor älgstam. Syftet med arbetet var att undersöka om det finns en betydande skillnad i kvaliteten mellan bestånd som blivit anmälda för skada som orsakats av älg och bestånd som inte har blivit anmälda för älgskador. Enligt mina observationer fanns det inte betydande skillnader mellan de anmälda och icke anmälda bestånden. Resultatet visar att de anmälda bestånden ännu är utvecklingsdugliga även om det kommer att finnas en del allvarligt skadade stammar som blir kvar efter första gallringen. I de icke anmälda bestånden fanns tillräckligt med friska eller lindrigt skadade stammar enligt råd i god skogsvård. Inventeringen visade att det finns en skillnad på de icke anmälda och anmälda bestånden även om den inte är så stor som antogs. Resultaten visar att det är viktigt att följa upp utvecklingen av älgskadade bestånd på grund av att skadorna kan upprepas och ytterligare försämra kvaliteten, eller till och med förstöra beståndet. Ifall man inte granskar skador och ansöker om ersättning för skador förlorar man inkomster på älgtäta marker.

Tässä työssä tarkasteltiin Kemiössä männiköitä, jotka olivat ilmoitettuja hirvieläinvahingoista ja männiköitä, jotka eivät olleet ilmoitettuja. Työssä tarkasteltiin myös, miten hirven vahingoittamat männiköt ovat kehittyneet sekä niiden kehityskelpoisuus, kun ne eivät enää olleet alttiita hirvivahingoille. Työssä tarkasteltiin myös hirvivahinkojen jatkuvuutta. Kemiö valittiin tarkastelualueeksi sen luonnollisen rajauksen, sekä kohtuullisen suuren hirvikannan vuoksi. Työn tarkoitus oli tarkastella, löytyykö merkittäviä eroja metsiköiden laaduissa, jotka ovat ilmoitettu hirvieläinvahingoista ja männiköitä, jotka eivät ole ilmoitettuja. Tarkastelujeni mukaan metsiköissä ei ollut merkittäviä eroja ilmoitetuissa ja ilmoittamattomissa metsiköissä. Tulosten mukaan ilmoitetut metsiköt ovat vielä kehityskelpoisia, vaikka sinne jää ensiharvennuksen jälkeen muutamia vakavasti vahingoittuneita puita. Ilmoittamattomissa metsiköissä oli tarpeeksi terveitä tai lievästi vahingoittuneita puita täyttääkseen metsänhoitosuositusten tiheys-suositukset. Tarkasteluissa kävi ilmi, että ilmoitettujen ja ilmoittamattomien männiköiden välillä oli eroja, vaikkeivat erot olleet oletettujen suuruisia. Tulosten mukaan on tärkeää seurata hirven vahingoittamien männiköiden kehitystä, koska vahingot voivat jatkua ja heikentää metsän laatua edelleen tai jopa vielä tuhota se, vaikka tuhoista olisi jo saatu korvausta. Mikäli metsää ei tarkasteta ja mikäli tukea ei haeta, häviää varmimmin tuloja hirvitiheillä mailla.

In this thesis inventories was conducted in the municipality of Kemiö in both young pine stands which had been compensated from state funds for cervid damages and in pine forests that had not been compensated. I also observed how the damaged forests had evolved after they had grown out of the hazard for cervid damages and the continuity of cervid damage. Kemiö was chosen because of the naturally defined area borders and a relatively high amount of Alces alces. The aim was to compare pine forests which had been compensated from state funds with pine forests that had not been compensated and to see if there appears any significant difference in the timber quality between the two classes of forests. According to my observations, there were no significant differences between the forests that had been compensated for cervid damage and the ones that had not. The results show that the forests that had been compensated for cervid damage, still were capable to develop, even though there severely damaged trees will remain after the first commercial thinning. The thesis also showed, that there were some differences in the forests that had been compensated and the ones that had not, although the differences were not as large as assumed. The results showed that it is important to monitor the development of pine forests that have been damaged by Alces alces, because the damages can continue to appear and deteriorate the pine forests. To neglect observing and applying for compensation for Cervid damages is a sure way to lose incomes in areas with high amount of Alces alces.