Social utsatthet i finska familjer - påverkan på barnet i ung vuxenålder : En litteraturstudie

Abstract

Detta examensarbete bär titeln “Social utsatthet i finska familjer – påverkan på barnet i ung vuxenålder” och berör social utsatthet från olika synpunkter, till exempel fattigdom, arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Ett av huvudtemana i arbetet är generationsöverskridande mönster bland sociala problem av olika slag. Syftet för detta arbete var att undersöka hurdan påverkan social utsatthet har på familjens barn då de når ung vuxenålder. Frågeställningen för undersökningen har varit ”Hur kan social utsatthet i familjen påverka barnets risk för sociala problem i vuxenåldern?”. Arbetet har skrivits som en del av PAD-projektet (Positive Attitude Development). För att arbetet inte skulle bli för brett, avgränsades temaområde till att beröra endast finska familjer, barn och unga i socialt utsatta familjer samt ifall den sociala utsattheten syns i barnens senare livsskeden. Vid artikelsökningen inkluderades endast artiklar från 2007 eller senare. För undersökningen användes åtta vetenskapliga artiklar. Teoretiska referensramen för arbetet är marginalisering, stigma och delaktighet. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ litteraturstudie. Dessutom fanns det till handa rikligt med befintlig kunskap som ansågs vara trovärdig. Som analysmetod användes en induktiv innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visade, att ett generationsöverskridande mönster kan hittas bland familjer med olika slags social problematik. Sociala problem förekommer i betydligt större grad hos de unga, vars föräldrar lidit av social utsatthet, jämfört med de unga vars föräldrar inte lidit av social utsatthet. Problemen kan förekomma på många olika sätt, men oberoende höjer det risken för barnen att lida av sociala problem i vuxenåldern. Resultatet visade också, att de unga och unga vuxna som levt sin barndom i en socialt utsatt familj, lider också ofta av begränsade möjligheter i livet. Begränsade möjligheter kan påverka den ungas liv på många olika sätt.

This thesis has been written as part of the Positive Attitude Development (PAD) project. The theme for this thesis is social vulnerability in Finnish families and its impact on the family’s children as they reach young adulthood. The purpose and the question of the study was to investigate the ways in which social vulnerability in its various forms can affect the future of the children when their childhood has been influenced by some specific kind of social vulnerability and if there is a generation-crossing pattern. As restrictions for this thesis, I used specification in children and their young adulthood, current material and only research related to Finland. To give the reader a broader insight into social vulnerability, I chose to write about social vulnerability, and things that affect it, from several different points of view. There was a wide range of credible material to choose from within my subject. The method I chose to use for this work was a qualitative literature study. For this research, I used eight scientific articles. The results show a clear correlation between different types of social problems in the family and the children's inclination to develop similar issues in their own adult life. For example, a generation-crossing pattern can be seen among low education levels, house ownership and poverty. If the child is placed outside the home, the impact of their parents' problems may be more lenient. Preventive efforts among these families who suffer from social vulnerabilities are important in order to have an opportunity to break that pattern.

Tämä opinnäytetyö on kirjoitettu osana Positive Attitude Development (PAD) -hanketta. Työni teemana on suomalaisten perheiden sosiaalinen haavoittuvuus ja sen vaikutus perheen lapsiin heidän saavutettua nuoren aikuisiän. Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää tapoja joilla eri muodoissa ilmenevä sosiaalinen haavoittuvuus voi vaikuttaa lasten tulevaisuuteen. Tämän ohella selvitän, mikäli sosiaaliseen haavoittuvuuteen liittyvää ylisukupolvista jatkumoa on havaittavissa. Työn rajaamiseksi päätin keskittyä lapsiin ja nuoriin aikuisiin sekä ainoastaan ajankohtaiseen materiaaliin ja Suomea koskeviin tutkimuksiin. Jotta lukija saisi laajemman käsityksen sosiaalisesta haavoittuvuudesta, päätin kirjoittaa siitä useista eri näkökulmista sekä asioista joilla voi olla vaikutusta siihen. Aiheeseen liittyvää luotettavaa materiaalia löytyi runsaasti. Opinnäytetyöni menetelmäksi valitsin kvalitatiivisen kirjallisuustutkimuksen. Tätä tutkimusta varten käytin kahdeksaa tieteellistä artikkelia. Perheiden sosiaaliset ongelmat ja lasten alttius kehittää itselleen samankaltaisia ongelmia aikuisiässä korreloivat tulosten valossa selkeästi. Ylisukupolvisuus on havaittavissa muun muassa alhaisen koulutustason, omistusasumisen ja köyhyyden osalta. Jos lapsi sijoitetaan kodin ulkopuolelle, vanhempien ongelmien vaikutus voi olla lievempi. Ennaltaehkäisevä työ näiden sosiaalisesta haavoittuvuudesta kärsivien perheiden keskuudessa on tärkeää, jotta heillä olisi mahdollisuus katkaista tämä jatkumo.